Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Langenfelt, Gösta: De olika staterna i ryska sovjetrepubliken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 gösta langenfelt
Staterna eller Tyska republiken, vilka inom sig -bestå av olika
celler som leva sitt något så när fria liv för sig själva.
Enligt konstitutionen av den 6 juli 1923 utgöres De Eyska
Socialistiska Sovjetrepublikernas Union av följande fyra stater:
Eyska Socialistiska Förenade Sovjetrepubliken^
Ukrainska Socialistiska Sovjetrepubliken,
Vitryska Socialistiska Sovjetrepubliken och
Transkaukasiska Socialistiska Förenade Sovjetrepubliken,
vartill komma de formellt oberoende, men genom fördrag bundna:
Bokhariska Folksovjetrepubliken och
Korezmiska Folksovjetrepubliken.
De olika staterna erkännas inneha fullt suverän makt och kunna
utträda ur förbundet om de så vilja, men enligt konstitutionen ligga
utrikes, ekonomiska och finansiella samt försvarsärenden under
Unionens centralregering.
Storryssland är den ojämförligt största staten inom Unionen och
omfattar allt det europeiska Ryssland utom en smal sträcka längs
västgränsen, som så småningom vidgas till hela den sydryska
bassängen ända ned till Asovska Sjön (Vitryssland och IJkraina). I
Asien är trakten söder om Kaukasus undantagen (Transkaukasien)
och vidare delar av Turkestan (Bokhara och Korezm, förr Kiva).
Detta gränslösa territorium förvaltas direkt från Moskva eller är
uppdelat i sin tur i självständiga republiker eller självstyrande
områden. Storrysslands väldiga yta är 10,538,100 kvadratverst (1 verst
= något mera än 1 kilometer), med en relativt sparsam befolkning
(enl. uppgifter från 1920) 76,682,800 huvuden, mot hela Unionens
areal, 17,746,800 kv. verst och 98,375,900 invånare.
De självständiga republikerna inom Storrysland äro:
Baschkir-republiken, upprättad den 23 maj 1919,
Tatar-republiken, „ „ 27 maj 1920,
Kirgis-republiken, „ „ 26 aug. 1920,
Daghestanska republiken, „ „ 20 jan. 1921,
Gorski-(Bergs-)republiken,!) „ „ 20 jan. 1921,
Turkestanska republiken, „ „ 11 apr. 1921,
Krimska republiken, „ „ 18 okt. 1921,
Jakutska republiken, „ „ 27 apr. 1922,
Karelska republiken, „ „ 25 juli 1923,
Gorski-republiken har, enligt meddelande från början av augusti, genom
dekret av allryska centrala exekutivkommittén blivit upplöst och delad i de
autonoma områdena Nord-Ossetien och Inguschetien, det autonoma området
Sunschen och fristaden Wladikavkas. Då denna stad sålunda skall sortera
direkt under Moskva är häri att se en moskovitisk önskan att hålla den i
bördigt distrikt liggande staden i sin hand, helst som den är strategisk nyckel till
den stora härvägen genom Kaukasus till Georgien, den enda snabba
förbindelsen genom bergen till Tiflis (c:a 12 timmars automobilfärd).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
