Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1924 - Nordström, G. Hilding: Revolution och motrevolution i Ungarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kevolutiok oöh moteevolljtiok i ttngabn 423
Men ett folks historia och traditioner, gestaltnin^n av dess sociala
förhållanden och hela folkets allmänna psykologiska inriktning
utgöra å andra sidan element, som ge en viss nationell prägel även åt
•sådana händelser i folkets liv, som omedelbart framkallas av
internationella förhållanden. Denna växelverkan mellan nationella och
internationella faktorer har också framträtt starkt i Ungarns senaste
historia och i den revolutionskamp om den politiska och ekonomiska
makten, som skildras uti ett i fjol på Verlag fiir Kulturpolitik i
Miinchen utgivet arbete av professor Oskar Jåszi om "Magyarens
Schuld,-Ungarns Siihne’\ Jaszi måste anses ha alldeles särskilda
förutsättningar för uppgiften. Född 1875 i en liten ungersk
lands-ort^tad har han bedrivit djupgående humanistiska och
statsvetenskapliga studier i Budapest och sedermera i tio år haft anställning
i jordbruksdepartementet, något som bl. a. torde ha grundlagt hans
stora intresse för den i Ungam synnerligen betydelsefulla och i de
politiska debatternas centrum sedan länge stående jordfrågan. Efter
sin avgång ur statstjänst har han bedrivit en omfattande
publicistisk» och vetenskaplig författarverksamhet. Han har vidare grundat
Ungarns sociologiska samfund och blev — efter att någon tid av
politiska grunder ha varit berövad sin docentur — för några år
sedan professor i sociologi vid Budapests universitet. Han har
slutligen tagit verksam del i oktoberrevolutionen i Ungam och varit
medlem av den härefter fungerande regeringen men måste efter den
segerrika kommunistiska revolutionen bege sig till utlandet, där han
alltjämt torde uppehålla sig som flykting.
Hans socialistiska åskådning synes vara närmast befryndad med
den av Labour Party i England omfattade.
När världskriget utbröt länkades Ungarns öden samman med
Österrikes redan på grund av den mellan de båda länderna bestående
statliga förbindelsen. Frågan står ännu öppen, om icke en av det
dåtida Ungarns ledande statsmän, greve Tisza, måste räknas som en
krigsutbrottets främste tillskyndare. I varje fall var han en av den
magyariska feodalkastens toppfigurer. Och det var den av feodala
åskådningar genomträngda magyariska storgodsägareklassen, som
före kriget regerade Ungarn i förbund med — naturligtvis —
bank-kapitalismen, och som utan nästan varje parlamentarisk motvikt av
bönder, arbetare och bildad medelklass kunde driva en politik, som
logiskt förde fram till situationen sommaren 1914.
Nederlaget i kriget blev följaktligen också magyaremas, ehuru
hela folket fick bära bördorna och nesan. I Ungarn liksom i övriga
länder med antidemokratiskt styre och dålig krigslycka sökte man
åren näjrmast före 1918 att genom reformer i demokratisk anda
avleda det växande missnöjet och stärka den nationella solidariteten.
Arbetet på en vittgående rösträttsreform igångsattes» Men nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
