Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1924 - Händelser och spörsmål - Norska stortingsval et - Presidentvalet i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händelse» OCH 9pöbsmål 445
i dé olika kretsarna, och gingo till den. Åtminstone är det ett förhärskande
drag, att där socialisterna mönstrade någon större röststyrka, voro de båda
kommunistgrupperna tämligen svaga, och där arbetarpartiet (Tranmselspartiet)
var starkt, voro de andra förhållandevis borta.
De tre arbetargrupperna samlade tillsammans ungefär jämnt en tredjedel
av samtliga avgivna röster. I stortinget fingo de dock blott en fjärdedel av
mandaten. . Vid en metod som den norska är det alltid så att de mindre
partierna få sitta emellan, försåvitt de ej som venstre ha sina väljare väl samlade
så att inga spillröster gå bort. Ett enat arbetarparti skulle därför ha erhållit
50 mandat och kommit att spela en helt annan roll.
Som det nu är har man att konstatera, att socialdemokraterna icke ha så
särskilt mycket att säga till om och ännu mindre ha Moskvakommunisterna.
Det starka partiet är de norska kommunisterna. Beträffande dem råder det
för ett arbetarparti ovanliga förhållandet, att de ha sina flesta väljare på
Isinds-bygden.
Det talas ju nu om ett närmande mellan de olika grupperna. Vad det i
övrigt kan ha för betydelse lämnas här å sido, men säkert är att som valfaktor
kommer en eventuell överenskommelse att vara av den största vikt. Icke blott
det att partiet rent matematiskt kommer i gynnsammare ställning utan det vore
även förunderligt om icke ett någorlunda samlat parti skulle utöva starkare
dragningskraft på väljarna. I alla händelser betecknar redan årets val ett
framsteg och det finnes knappast anledning till annat än att hoppas på en
ytterligare gynnsam utveckling.
, Förenta Staternas president väljes av det amerikanska folket
medelst elektorer, som utses till lika antal som hela antalet
senatorer och ledamöter i representanternas hus, vartill staten är
berättigad. Då alla stater ha vardera två senatorer och minst en
medlem av representanternas hus blir således minsta antalet elektorer tre. Det är
endast fem av unionens 48 stater, som ej äga rätt att utse fler elektorer. De
folkrikaste staterna ha flera medlemmar i representanternas hus allt efter
folkmängden. Flest representanter har staten New York eller 43 .stycken. Denna
stat äger sålunda rätt att utse 45 elektorer. Som de ur befolkningssynpunkt
största staterna äro de först koloniserade i den nordöstra delen av landet, är det
för valets utgång av avgörande betydelse hur dessa stater rösta.
Valet av elektorer skall ske på tisdagen efter första måndagen i november
månad. I år blev det således den 4 november. Sedan elektorsvalet är färdigt
är också presidentvalet klart, ty elektorerna anses strängt förpliktade att rösta
på den av partiet nominerade kandidaten. Annars sker valet av president
formellt på andra måndagen i januari månad.
Som elektorerna utses efter majoritetsvalsprincipen kommer en än så stark
minoritet av det eller de underlägsna partierna icke till synes i antalet valda
elektorer. Det är således mycket väl möjligt, att ett parti, som bland
valmännen inom hela landet är i minoritet, kan gå segrande ur striden, vilket förresten
också har hänt. Demokraten Cleveland slogs på så sätt ut år 1888 trots en
visserligen svag majoritet bland urväljarna. Samma Öde höll på att drabba Wilson
år 1916. Om jag minns rätt, var det Californiens 13 röster, som man i första
[-President-välet-]
{+President-
välet+} i
U. S, A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
