Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTBIKAPITALISM OCH DEIFTSEAD ! 479
sättniiigs förtroendemän måste naturligtvis särskilt därute på öppna
havet känna solidaritet med företaget. När man talar om
driftsnämnder, bör väl en förnuftig uppfattning av dem anknytas till att
det gäller vissa huvudregler eller direktiv för tjänste- och
arbetsförhållanden och icke en mekanism, som griper in i var detalj. Risker
finnas ju alltid, men skulle det verkligen stå utan exempel att
förståndiga arbetsgivare och arbetsledare i kinkiga fall rådfört sig med
^’underbefär’ och ’’menige’’?
–-"Absolut (!!) säkerhet att företag ej hade gått omkull,
om en enhetlig vilja av otvivelaktig sakkunskap fått råda", så läsa
vi på sidan 6. Endast en nästan enhetlighetsfanatisk trosvisshet kan
kräva denna absoluta säkerhet. Men nättopp sakkunskap som
funda-ment för största möjliga säkerhet avse driftsnämnderna att främja;
der^ överläggningar med företagsledning och tjänstemän måste väl
rimligtvis öka den åt alla håll, om det eljes skall vara någon mening
med diskussion om driftsförhållanden, och ger det då icke större
trygghet än den enda individuella viljan kan förläna, om sålunda
inom ett företag skapas en bredare basis av sakkunskap? Det
förefaller egendomligt om hr v. Eckermann, som städse betygar sitt
intresse för "arbetssamverkan", skulle blunda för denna allmänna
synpunkt på ett företags relation till sina arbetsförhållanden. Man
vore frestad att i detta sammanhang spörja, om icke en bolagsstyrelse
kan betraktas såsom ett på sätt och vis kollektivt affärsdriftsråd.
Särskilt företagets merkantila sida är föremål för en styrelses
omsorg, och förmodligen vill hr Eckermann icke yppa ett knyst av
tvivel på et.t sådant "råds" kompetens. Han förutsätter antagligen
hos en bolagsstyrelse en stor fond av "praktik", men borde då
även-räkna med "praktik" hos en driftsnämnds ledamöter av större värde
än arbetsgivaresidan i allmänhet är benägen att medgiva.
Den arbetsplatsemas "konstitutionalisering" — ännu då icke
totalföretagens —, som ligger innesluten i inrättandet av
driftsnämnder, kan medgivas vara vansklig, därför att saken är oprövad. Det
skulle kanske t. o. m. kunna uppvisas, att denna anordning icke är
den bästa ansättningspunkten för vad man benämner
"socialiseringsproblem", därför att vårt uppfostrings- och utbildningsväsen
är bristfälligt’ och ensidigt, men ohållbart förefaller hr v.
Ecker-manns argument att driftkontroll genom arbetspersonal skulle
avskräcka företagareandan särskilt därför att "de ständiga
arbets-striderna" våHa "tvekan" att satsa kapital, en oro, som då enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
