- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
480

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480 c. If. CABLESOl^r

hans förmenande skulle stegras genom en lag om driftsnämnder.
Tror han att arbetsstriderna komma att ökas, så är det begripligt
att han motsätter sig lagstiftning. Men om han själv föreslår någon
form för arbetssamverkan, så måste han väl då vara övertygad om,
att arbetskraftens på något sätt ordnade medinflytande på
produktionen kommer att få en motsatt effekt. Kanske ej heller alla
innehavare av placeringshungrigt kapital äro lika känsliga som förf.,
lika tveksamma inför de tillfällen, som yppa sig. Det gives
profitmotiv nog starka att övervinna obehaget av kontrollen nedifrån och
inifrån företaget. Den omnämnda ’’tvekan’’ hos den eljes aktive
kapitalisten och teknikern mildras sannolikt — eller vad tror hr v.
Bckermann? — av medvetandet om att numera existerar knappt
någon industriell verksamhet, alltigenom "individuell’^ i sin ledning
och med fullständigt "obeskuren självständighet". Tvärtom: av
banker, förlagsmän, förlagsbolag, styrelser är åtminstone
verkställande direktören så hårt bunden och omgärdad, att just detta
för-hållande förklarar arbetsledningars ömtålighet gentemot en
ytterligare kontrolKnstans, gentemot beroendet även av arbetskraftens i
driftsnämnderna representerade vilja och mening. Men därmed
spjärna de även emot en obetvinglig tendens inom näringslivet,
nämligen den kollektiva bolagsdriftens konsekvens — i driftsnämnderna.
"Stänga vägen för ny industri"! Avskräcka initiativ! Så
spin-nes vidare på tråden. Men låt oss då kasta en blick på den i
konkurrensens värsta virvlar framåtskridande kooperationen! Är den
fientlig mot driftsnämnder? Hämmar den initiativ? Hämtar den
icke nya initiativ ur sitt eget sköte, därför att den omsluter ett
"demokratiskt ’’ verksamhetselement ?

Från den i lagförslaget uppdragna storleksgränsen för företag,
som skulle åläggas inrätta driftsnämnder — minst 25 fullt
sysselsatta arbetare — startar förf. en ny attack. Han hotar med
företagens "uppdelning på mindre enheter" som en följd och verkan
av driftsrådslagen. Det är dock icke gjort i en handvändning. Det
kan även kosta mera än att foga sig i en nyordning av verksamheten.
På grund av driftens komplicering lämpa sig icke nutidens stora
etablissemang för dylika dissektionsgrepp. De äro ingalunda en
mollusk, som kan skäras i hur många diagonaler som helst och ändå
fortsätta att leva. Det är endast förvånande hur lättvindigt hr v,
Eckermann för sin Abrahamkniv mot den enfödde sonen. Det är
förvånande att en upplyst och tänkande industrichef som han icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 21 01:31:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1924/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free