Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I^industbikapitalism och driftsead 485
händ uppsamlar ur arbetslönerna ett sparkapital att användas till
slutlig utlösning arv^ bolagskapitalen medels aktieinlösning. Var han
sedan placerar och hur han sedan Einvänder sitt ur detta successiva
köp uppburna kapital... nå det skulle föra oss för långt. Det hela
tager sig bra ut, om nu en dylik, långsam överflyttningsproeess vore
allmänt tänkbar.,.!
Aktiekursen, säger förf., skulle beräknas på ’’rent merkantila och
tekniska grunder utan spekulationshänsyn’’. Det hindrar likväl icke
att i "de merkantila grunderna" gömmer sig en långt driven
upp-jobbning av värdena, ohållbara probabilitetskalkyler etc. och att
arbetarna följaJktligen riskera att intresseras i företag, då dessa börja
glida hän mot fallrepet — låt vara nu att arbetskraftens
inlösningsfond tänkes representerad å bolagsstämman.
Av trygghetsäkäl tänker sig förf. vidare fixering och maximering
av utdelningen. Då han nu därtill fogar —nästan som ett lockbete
— påskyndad utlösning av kapitalisten, av bolaget, så anbringas
därmed en sporre till tävlan mellan kapitalist- och arbetareaktierna om
majoritet å stämmorna. Vid så hög grad av delaktighet och
intresse i företagets öden tyckes det dock som om hr v. Eckermann
skulle nödgas stryka ut sin förut i skriften starkt understrukna
fruktan för att låta arbetspersonalen titta djupt och klart in i driftens
och affärernas hemjligheter.
Vidare skall det gamla bolagskapitalet, som ju ständigt förfriskas
med arbetslönernas daggstänk, stå kvar i industrin — låt oss säga
i sin maktställning — endast ’ ’så länge det är personligt intresserat
av densamma". Alltså: Låtom oss då betrakta aktiekapital som
"lån". Det är förf ä eget resonemang som inbjuder till denna
beteckning. Då ha vi även att betrakta, försåvitt icke en godtycklig
gräns skall uppdragas mellan kapitalist- och arbetareaktier, då ha vi
även att betrakta arbetarnas aktiefond som ett lån åt företagen
under förväntan på arbetskraftens fullständiga övertagande av driften
och affären, d. v. s. arbetarna låna åt sig själva med tanke på
framtida fullbesittning av företaget. Med andra ord: förf. vill tilldela
aribetarna en kapitalistisk funktion, som på kooperationens väg glider
över till full besittnings- och förfoganderätt. Ett sådant system kan
tänkas, men nog förefaller proceduren tämligen invecklad — att nu
ej gå in på frågan om företags stabilitet i våra gungflytider. Det
är ett förfarande nästan alltför ideelt sinnrikt, på samma gång
programmet för ögojiblicket blir bra magert, då det till sist inskränker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
