Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 c. If. CABLESOl^r
samhällets nytta eller skada borde vara ett minst lika starikt moment
som företagens fördel eller nackdel vid bedömandet av denna
sida av saken. Och synar man närmare hr v. Eokermanns
anmärkningar och resonemang, sammanför man dem till en totalbild av hans
uppfattning och grepp på problemet, så förtätas intrycket att hans
inkast mot den föreslagna driftsrådslagen egentligen resulterar i en
stor arbetsgivares dräpande kritik av konkurrenssystemet genom den
inblick han ger i kapitalistisk tankegång. Med sin böjelse att
konstruera från sin ståndpunkt måste han finna idel produktionen
störande friktionspunktér, som icke lämna rum för minsta medgivande
att driftsnämnderna även skulle kunna förebygga och utjämna
konflikter. Här måste väl ändock erfarenheten döma. Det är alldeles
riktigt som han säger att ’ ’det går icke att genom lag dekretera
samförstånd*’ — det är icke bara en "liberar’ sats, utan en
allmänmänsklig erfarenhet. Det går då icke heller att dekretera —
belåtenhet och verksamhetslust hos arbetskraften! Hans anmärkning
torde likväl vara alltför generell, ty den träffar då överhuvudtaget
all lag, om nu lag skall vara uttryck för samvilja. Följaktligen
borde då förf. taga avstånd från förliknings- och
skiljedomslagstiftning, för vars utvidgning han likväl yppar rätt varma sympatier.
Men även deri tenderar ju till att bli dekretal — åtminstone har man
sett liberala tidningar ivrigt omfatta detta utjämningsinstitutets
utbyggnad till en mer auktoritativ uppgift och funktion.
Hittills har hans granskning av lagförslaget varit alltigenom
negativ. Från och med sidan 24 utvecklar han, tyvärr alltför kortfattat,
egna positiva, delvis rätt tänkvärda uppslag. Förr i tiden formade
socialdemokratisk polemik mot ekonomisk liberalism den rätt
respektlösa benämningen ’’harmoniaposter’ på brobyggare mellan kapital
och arbete. De tycktes tro på en utjämningsmysticism inom
"krafternas fria spel", för vars välgörande och med livet försonande
verkningar varje samhällets eller arbetskraftens organiserade
ingrepp var av ondo. Hr v. Eckermann är en "harmoniaposter’ av ny
typ, avgjuten på den fulländade bolags- och trustkapitalismens
matris. Han vill under successiv övergång förena aktiebolaget med en
art av kooperation, som i vissa tempi avlöser det förra. Med ’
’socialisering", såsom jag tror att detta begrepp allmänt definieras, har det
väl föga dire^kt att skaffa, att ett företag, såsom han föreslår, efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
