Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DELAKTIGHETSPROBLEM
15
liserade människan göra det, under alla samhällsformer och under
alla tänkbara produktionssätt... Friheten på detta område kan
endast bestå däri, att den församhälligade människan, de associerade
producenterna, rationellt reglera detta sitt stoffutbyte med naturen,
bringa den under sin gemensamma kontroll i stället för att behärskas
av den som av en blind makt; ombesörja den med minsta möjliga
kraftanvändning och under betingelser, den mänskliga naturen så
värdiga och väl motsvarande som möjligt/’
Det är, som synes, icke tal om den "centrala", "planmässiga"
hushållningen i meningen av en sådan ombesörjd av central myndighet.
Fastmera gäller det för människorna, vilkas existens endast och
uteslutande i och genom samhällsassociationen är a och o i Marx
samhällssyn, att komma underfund med produktionsförhållandenas1)
reala innehåll och därigenom vinna det herravälde, att de kunna
gestalta produktionen så värdigt och gott som möjligt. Detta senaste
är ju en direkt hänvisning till, att ingen bestämd form kan på
förhand fastslås. Det blir alltid den levande och handlande
människan, som får gestalta ut från sina praktiska behov och
möjligheter — en tanke, för vilken ’ ’central’’ reglering endast kan komma
i fråga såsom ett medel, i likhet med andra metoder för ekonomisk
samverkan tillämpad alltefter förutsättningarna. Även fritt varu- ,
utbyte och produktion på egen hand av enskilda är en sådan metod,
och i den marxska synen finns intet, som utesluter en sådan, i den
mån den befinnes socialt ändamålsenlig. Lika principiellt oförenlig
med socialdemokratisk åskådning den är såsom uttryck för ’ ’eviga och
oföränderliga naturlagar", lika förenlig är den därmed såsom
uttryck för det under bestämda förutsättningar socialt ändamålsenliga
tolkat av allmän samhälls vilja. I senare fallet står produktionen
under människans rationella kontroll, i förra däremot icke.
Det är endast en vulgarisering av den ursprungliga tankegången,
då "samhälleligt" i sociologisk mening givits den organisatoriska
betydelsen av central reglering av merkantilistisk typ. Samhälleligt
säger ingenting om den organisatoriska formen. Till en del kan
missuppfattningen hava föranletts av Marx själv. Han yttrar sig
emellanåt så, icke minst vid försöken att illustrera sin värdeteoris
sociologiska innebörd, att tanken föres till central reglering av
samhällsekonomin. Hans uppfattning om de vid en Proletärisk revo-
*) Zur Kritik der pol. Oek., s. LV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
