- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
16

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

NILS KARLEBY

lution närmast påkallade statsåtgärderna hava i det kommunistiska
manifestet en centralistisk prägel. Men denna uppfattning om de
konkreta organisationsåtgärderna i ett visst läge får icke förblandas
med den sociologiska grundsynen. I huvudsak är det dock
Friedrich Engels och hans efterföljare, som hava ansvaret för
förvanskningen av Marx’ subtilare tankegång.1)

DELAKTIGHETENS VÄSEN.

Så gott som alla socialdemokratiska paroller och principkrav kunna
till slut återföras till ett enda: kravet på arbetarklassens fulla
med-delaktighet i samhället.

Helt allmänt tagen, ligger denna delaktighet däri, att
arbetarklassen är likaberättigad delägare i utformningen av metoder, form och
innehåll för samhällslivet, och att intet område av detta är
undantaget från att betraktas och ordnas ur den sociala
ändamålsenlighetens synpunkt.

Bakgrunden till detta krav är å ena sidan det förhållandet, att
arbetarklassen vid tiden för den socialistiska kritikens uppkomst
betraktades såsom blott en hop tjänande händer, stående utanför
samhället, såsom "den känslolösa massan uti degeln, där guldet

*) Det mest grandiosa exemplet härpå, tillika det, som torde ligga till grund
för den mesta förvanskningen i den populärsocialistiska agitationslitteraturen,
är väl slutstycket till f’Socialismens utveckling från utopi till vetenskap7’
(även i Herrn Eugen Diihring etc, s. 305). Det visar otvetydigt, att
överensstämmelsen mellan Marx och Engels i viktiga avseenden aldrig varit verklig,
utan blott ett yttre terminologiskt sken. Engels använder t. o. m. ett uttryck
sådant som att "die eigne Vergesellschaftung der Menschen" (i översättningen
skärpt till ’’människornas sammanslutning till ett samhälle"), som dittills varit
dem påtvunget, i framtidssamhället skulle bli "deras egen fria gärning". Som
man ser ett uttryckssätt så oklart, att det är mycket tvivelaktigt, om icke
därbakom i själva verket döljer sig en atomistisk syn med ett nytt
"samhällsfördrag". — Det är kanske icke ur vägen att erinra om, att Hjalmar Branting i
sin 1901 utgivna svenska översättning funnit sig böra göra en reservation mot
en av Engels formuleringar — som dock uttrycker en riktig tanke — såsom
an-fäktbar. Förutom den allmänna reservationen i förordet, naturligen såsom
arbetet i sin helhet mera gällande uppfattningen om den ekonomiska utvecklingens
förlopp än den sociologiska åskådningen, att "icke genom slaviskt eftersägande
i varenda detalj hedra vi rätt våra stora tänkare, utan genom att fortsätta i
deras anda, prövande även deras resultat i verklighetsforskningens ljus".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free