- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
18

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

NILS KAELEBY

Produktionen innefattar sålunda icke blott vad man vanligen
förstår med ekonomisk produktion, utan griper om hela samhällslivet;
"produktion och samhälle äro för marxismen växelbegrepp".1)
Det är nu klart, att så länge de besittande ensamma representera
’ ’samhället’’ och målet för samhällets produktiva verksamhet, medan
arbetarklassen blott kommer i betraktande såsom ett viljelöst objekt,
i denna produktions tjänst, jämställt med andra materiella
produktionsmedel, så fyller produktionen icke sin uppgift — det är i
princip en produktion för en klass, icke för samhället, alla. Arbetarna
få väl ett torftigt livsuppehälle, men stå de facto utanför samhället
och få icke den grad av liv och odling, som samhället med de givna
resurserna kan bjuda alla.2) Och det de få, få de icke i sitt eget
intresse, utan endast såvida det är nödigt för att uppehålla dem som
instrument i den kapitalistiska produktionen. På detta gå den
klassiska ekonomins löneteorier i grunden ut. Att göra arbetarna
delaktiga i samhällets goden såsom fullberättigade samhällsmedlemmar,
se där uppgiften. Dess tillgodoseende kräver, att produktionen
om-riktas på andra behov än dem de besittande gjort gällande.
Produktionen måste bli för samhället, icke för en klass. Identifieringen
av "produktionen" med "ekonomisk produktion" i kapitalistisk
mening måste upphöra3) sådana ingripanden ske i den materiella
produktionens gestaltning, att densamma kan tjäna att höja i stället
för att föröda människolivet för de arbetande. Socialpolitik,
skolpolitik, fackföreningsverksamhet etc. blev medlet; dessa äro lika
viktiga led i produktionen som fabricerandet av produkter. Människan
får icke vara en slav för den materiella produktionen. Hennes —
d. v. s. allas, samhällets bästa är dennas mål.

*) Adler, Max, Die Staatsauffassung des Marxismus, s. 32.

2) "Samhället är ju i dess högsta form staten ingenting annat än en för
livets värden nödvändig organisation av individerna, uppburen av ett helt
regelsystem — rättsordningen — som i sin tur utformas efter de värden, som för
individerna samfällt anses äga betydelse. Om en viss klass’ intressen skulle bli
ensidigt tillgodosedda, sä betyder detta, att andra klasser icke pä samma sätt
inga i samhället själv". Hägerström, Naturrätt i straff rättsvetenskapen, Sv.
Juristtidning 1920, s. 335.

3) Det är denna på otillräcklig analys beroende identifiering, som ligger
under de ständiga försäkringarna om produktionens och nationalinkomstens
minskning„som följd av socialpolitiska åtgärder. Teoretiskt är den
övervunnen, utom av Marx, av den moderna subjektivistiska ekonomiläran. Men alla
nationalekonomiska författare ha ingalunda hunnit anpassa sitt tänkande efter
detta, utan leva kvar i en högst primitiv — och ursprungligen på en falsk
överflyttning av fabrikantens syn att mängden produkter var uttrycket för hans
fabriks produktivitet till det sociala området vilande — uppfattning om
nationalinkomsten som en hop materiella produkter, förbiseende att "there is no
wealth hut life".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free