- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
19

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DELAKTIGHETSPROBLEM

19

Denna princip om omläggning av produktionen till
överensstämmelse med en annan uppfattning av samhällets behov än den
borgarklassen gör gällande säger emellertid, som man finner, icke ett ord
om den foron, vari det ändrade samhällsbehovet skall bringas till
giltighet. Det kan ske på ett otal sätt, från lagstiftning om
normalarbetsdag och arbetarskydd till en stegring av arbetarklassens
relativa köpkraft på marknaden genom ändrad skolpolitik, genom
facklig aktion, kooperativ organisation eller statsingripanden av olika art.

"Produktion för samhällets behov" utesluter alltså icke
tillämpning av fri prisbildning, lika litet som det utesluter den av
samhällsekonomiska skäl — d. v. s. samhällets behov — betingade
för-räntningen av kapitalet i produktionen. Det uttrycker, att hela
samhällets och icke en viss klass’ intressen skola vara normgivande
för produktionens inriktning och gestaltning. Det uttrycker en
sociologisk, icke en organisatorisk princip.

VAD ÄR UTSUGNING?

Att arbetarklassen i det borgerliga samhället är föremål för
utsugning — en mindre god översättning av det tyska Ausbeutung,
exploatering — uttrycker precis samma tankegång som kravet på
delaktighet i samhället och motsättningen mellan samhällsproduktion
och profitproduktion. Arbetarklassen exploateras precis som andra
naturrikedomar och produktionsmedel exploateras. Denna
arbetarklassens passiva roll såsom blott produktionsmedel, stående utanför
det mänskliga samhället, representerar det omänskliga, hindret för
samhällslivet och samhällsproduktionen att fylla sitt verkliga
ändamål.

Arbetarklassen är ju i ett sådant läge a priori "utsugen", berövad
sin mänskliga rätt — alldeles oberoende av teoretiska förklaringar.
Marx sökte emellertid i sin mervärdeteori konstruera en metod att
mäta, i den mängd arbete de besittande lyckades vända till sitt i
stället för de arbetandes gagn, denna exploaterings effektivitet. Det
vore lika lätt att mäta graden av naturens, t. ex. husd jurens1)
exploatering ; hur mycket av deras prestation förbrukas för deras eget
underhåll, och hur mycket blir över åt de exploaterande? Detta har

*) En socialistisk författare anmärkte en gång, att i England arbetarna
plägade betecknas, som hands (händer), "medan får och oxar räknas efter heads"
(huvud).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free