- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
22

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

NILS KARLEBY

duktionssätt, där all produktion vore individuell smådrift, och varje
individ hade sin lika del av produktionsmedel, vore riktigt nog
arbetet och produktionsmedlet förenat på samma hand och
kravet förverkligat. Det var också med en dylik konstruktion, Marx
laborerade. Men för enskilda fall under ett helt annorlunda
gestaltat produktionssätt sviker kriteriet. Man behöver blott tänka
sig, att en enskild eller en grupp vore i monopolistisk besittning
av produktionsmedel av synnerlig vikt för det hela, som de själva
kunde sköta. Kunde då de övriga slå sig till ro med att utpressas?
Kunde de lyckliga tillerkännas en naturlig rätt till sin position,
bara därför att de själva rådde med sitt produktionsmedels skötsel
— t. ex. ett modernt vattenfallsverk, reglerat med enkla "tryck på
knappen’’ men behärskande med sin kraft en hel bygd? Å andra
sidan, om en fattig toffelmakare på landet äger sina få
produktionsmedel och sköter sig själv, men i övrigt knappt får njuta
samhällslivets frukter i annan form än besök av skattmasen, äger han då
full meddelaktighet i det nutida samhället? Är han icke fastmera
utestängd, utsugen ? Och slutligen, en högt utbildad vetenskapsman,
"egendomslös" i gängse mening och arbetande för en god lön, men
genom sin utbildning och ställning delaktig i allt vad modern kultur
och komfort kan bjuda, vore han verkligen egendomslös och utsugen?

Med dylik konkret tillämpning av föreningsteorin kommer man
ingen vart. Vi kunna i verkligheten aldrig hava mekaniskt
^objektiva mått för att bedöma en socialekonomisk företeelse, utan endast
subjektiva; vår uppfattning om dess sociala ändamålsenlighet.
Ke-sonemanget är riktigt blott såsom sociologisk abstraktion,
uttryckande massornas utestängning från resp. delaktighet i samhället, och
det aprioriska faktum, att så länge en klass blott lever och strävar
som medel för en annan klass, så är den exploaterad. Det saknar
däremot all tillämpning på praktiskt arbete i annat avseende än
såsom allmän ideell riktlinje.

Den närmare precisering, som gjorts med den formuleringen, att
arbetets och produktionsmedlens förening under modernt
produktionssätt måste ske indirekt via det allmännas äganderätt, är — om
man fattar den som konkret lösning och icke blott som uttryck för ett
visst socialt innehåll — som man förstår icke tillräcklig. Detta är
en form för delaktighet, men alls icke den enda. Sociologiskt sett äro i
själva verket arbetet och produktionsmedlet förenade på samma hand,
på samhällets hand, så snart socialdemokratins syn på samhällets na-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free