Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DELAKTIGHÉTSPROBLEM
23
tur trängt igenom och ’bildar underlaget för det praktiska
gestaltandet. Det ena som det andra är en sida av samhällets liv, och deras
utgestartning underligger samhällsomdömet. Den socialistiska tanken1
utesluter arbetets naturrätt lika väl som egendomens;
samhällsigno-rans från en grupp arbetare är lika litet tolerabel som den "eviga
och okränkbara’’ egendomsrättens samhällsignorans. Delaktighet åt
alla är riktlinjen, men för dess gestaltning och innehåll saknas
objektiv norm. Den ’’försambälligade människans" omdöme är den endaj
norm vi äga.
SOCIALISMEN OCH EGENDOMEN.
Vad som karakteriserar socialismen är icke att den kräver
avskaffande av egendomen i allmänhet, icke ens privategendomen, utan
avskaffande av den borgerliga egendomen.1) Men den borgerliga
egendomen från marxistisk utgångspunkt, det är den de eviga na~
tur rättighet ernås heliga och okränkbara egendom, till sin förvaltning
och användning uteslutande beroende på den enskildes godtycke, som
proklamerades med de naturliga människorättigheterna. D. v. s.
den egendom, som förlades i en naturrättigheternas domän utanför
de sociala ändamålsenlighetsavgörandena, som i princip stod över
samhällets kompetens beträffande regleringen av dess former, som
alltså var "privat’’ ända till ren samhällsnegation och uteslöt all
delaktighet från samhällets sida.
Denna egendom måste naturligen upphävas, likasåväl som det
"borgerliga samhället", varmed Marx betecknade just det samhälle,
som byggde på denna absoluta och godtyckliga individuella
egendomsrätt2) — att observera för alla, som okritiskt röra sig med
termen för att beteckna även det nutida, hundra år äldre och genom
maktförskjutning och rättsomdaning i mycket annorlunda
samhället!
Upphävningen av den "borgerliga egendomen" och därmed dess
motpol, egendomslösheten, kan dock, som man lätt finner, ske på
mycket olika sätt. I och med att den sociologiska synen tränger
igenom och äganderättens utformning lägges under samhällelig domän
är den a priori genomförd. Formen för disposition av sakföremål,
populärt talat "äganderätten", blir då ett uttryck för samhälleligt
*) Komm. man.
2) Jfr Marx-citatet i detta häfte, sid. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
