- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
24

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

NILS KAELEBY

omdöme, ej för individuellt atomistisk rätt. En lagstiftning från
denna utgångspunkt, givande ’ ’äganderätten’’ nytt innehåll i bättre
överensstämmelse med arbetarklassens uppfattning om social
ändamålsenlighets krav, är icke mindre en upphävning av "den
borgerliga egendomen" och den proletära egendomslösheten, än en juridisk
överflyttning av egendom i allmän från enskild besittning är det.
Ja, den är det fastmera i ännu högre grad. Det bör ej förbises,
att även allmän egendom i sist angivna mening till sin praktiska
utformning består i vissa individers rätt till dispositioner enligt
bestämda regler. Statstjänstemannen — eller innehavaren av en tomt,
upplåten med tomträtt — disponerar ett sakföremål, allmänt
ägt, efter vissa regler ej mindre än en enskild ägare.
Medborgarnas allmänna delaktighet går i intetdera fallet, alldeles
oberoende av den juridiska äganderätten, längre än reglerna föreskriva
och till del i deras utformning. All egendom är samhällelig,
oavsett vem som juridiskt står skriven som "ägare", enskilda eller det
allmänna. Det som intresserar medborgaren, är på vilka villkor han
får använda sakföremål till sitt gagn. Och det regleras genom lag
och föreskrift, men beror ej på vem som äger. Det finns ur denna
synpunkt ingen principiell skillnad mellan "enskild" och "allmän"
egendom. Men väl finnes en praktisk skillnad, bestående i den större
lättheten för det allmänna att i sistnämnda fallet genomdriva sina
synpunkter. Det är häri skälet till överförande av enskild till
samhällelig egendom i formellt avseende ligger. Ej heller beträffande
dispositionen av egna besittningar kan dock det allmänna gå hur långt
som helst i tillmötesgående villkor för användning. Även det är
bundet av ekonomiska realiteter — samhällets behov i en annan form!
Den nationalekonomiska "kostnadslagen" kan icke upphävas; den
färgar oundvikligen de juridiska lagarna.

Just i fråga om egendomen är det av särskild vikt att icke låta
ordet få makt över tanken och realiteterna skymmas av falska
formler. Det ligger så nära till hands att överflytta
äganderättsbegreppet, sådant vi i dagligt tal röra oss därmed, till det sociala området.
Men detta leder, såsom av det anförda framgår, till felslut. Det är
en sak, när en enskild person vill vinna delaktighet i dispositionen
av ett föremål. Han måste göra detta genom att förvärva
äganderätten därtill eller del däri efter gällande lag. Det är en helt annan
sak, när det allmänna gör sig delaktigt i sådan disposition. Det kan ske
genom köp eller expropriation. Även i sådant fall blir det emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free