- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
48

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - F. W.: Nationalekonomen och världen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

F. W.

»summa från vissa medborgares fickor och stoppa den i andras". Ja,
nog säger vanlig lekmannaerf arenhet, att det finnes personer, som ha
förmåga att använda penningar på ett för det allmänna klokt sätt,
och likaledes att det finnes personer, som sakna denna förmåga. Är
det ej då en ekonomisk vinst, om pengar flyttas från de senares fickor
över till de förras ?

Att emellertid meningslösa ’ ’överflyttningar’’ många gånger kunna
förordas även av framstående politiker är nog sant, och vad prof.
B. säger härom är mycket läsvärt. Men därmed är ej hans
generella omdöme försvarat. En bestämd benägenhet för obetänksamma
generaliseringar gör sig ganska starkt märkbar hos prof. B.

En tredje brist, som författaren påtalar, är "en ganska allmän
oförmåga att inse de förluster, som ofta uppstå genom statens
ingripande i näringslivet". Han uppehåller sig i samband härmed
särskilt vid statens utgifter för järnvägsbyggandet. Hans utredningar
ge emellertid läsaren föga klarhet. Man jämföre följande. Å sid.
14 läsa vi: "I allmänhet se vi visserligen i den fulla räntabiliteten
kriteriet på att produktionsmedlen blivit riktigt använda, men i
fråga om järnvägar och liknande anläggningar göra vi ett undantag
på grund av de ovanligt stora indirekta värden, som de skapa". På
sid. 16 undervisas vi på följande sätt: "De indirekta fördelar, som
en järnväg medför, kunna visserligen vara högst betydande, men vi
få ej glömma, att dylika fördelar skapas även av andra företag;
skillnaden i detta avseende mellan en järnväg och en fabrik är icke
så stor". Vilket skall det nu vara "ovanligt stor" eller "icke
stor"?

Men om räntabilitetskriteriet ej bör användas, hur skall man då
kunna bedöma statsutgifternas berättigande eller icke? Prof. B.
svarar: "Man skall för varje särskilt fall bevisa, att den använda
summan verkligen får sin bästa användning på detta sätt."
Författaren menar troligen inte vad han här säger; utan har väl bara fallit
offer för sin benägenhet att använda för starka uttryck, ty ett
verkligt bevis i en sådan sak torde väl aldrig kunna föras.

Ett annat område, där förf. anser, att vetenskapen kommer i stark
konflikt med en allmänt spridd uppfattning, är arbetslönens. ’ ’Här
föreligger", säger han, "i och med fackföreningsrörelsen ett försök i
stor stil till monopolistisk prisbildning. Den tankegång som ligger
till grund härför, torde i regel gå ut på, att det är möjligt, att på
detta sätt varaktigt höja lönen för allt kroppsarbete i ett land. Nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free