- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
58

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Händelser och spörsmål - Äro vi liberala?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL

den mån socialdemokratin gör något riktigt, handlar den alltså liberalt; endast
i den mån den gör något oriktigt, manifesterar den sig som socialdemokrati.

Men detta är en uppfattning, som ingalunda är riktig och som fördenskull
icke kan godkännas, och mot vars misskreditering de flesta nationalekonomer
nog torde vilja värna sin vetenskap. Nationalekonomin är, i den mån den är
en verklig vetenskap, allmängiltig. Den förklarar, huru under vissa
förutsättningar människornas ekonomiska samliv gestaltar sig, efter vilka normer det
regleras och, vad vissa grundfakta beträffar, måste regleras. Den förklarar
huru, under förutsättning av fri konkurrens och prisbildning denna mekanism
fungerar, och den förklarar vilka fakta som, även under annan förutsättning,
äro ofrånkomliga. Den rör sig i sin allmängiltighet med abstraktioner, men
— för att tala med Marx, vars ord här äro av särskilt värde för belysning av
ihåligheten i såväl liberala som socialistiska föreställningar om nationalekonomin
såsom en "borgerlig" vetenskap — "med en förståndig abstraktion, såtillvida
som den verkligen framhäver det gemensamma och besparar återupprepning".
> ’Det finns för alla produktionssätt gemensamma betingelser, som av tänkandet
fixeras som allmänna. Produktionens s. k. allmänna betingelser äro intet annat
än dylika abstrakta moment." Men för att fullt förstå ett visst
produktionssätt, d. v. s. om man utöver kunskapen om den ekonomiska mekanismen vill fä
kunskap om de sociologiska förhållanden, som giva denna dess reala innehåll i
viktiga avseenden, så måste man gå utöver dessa moment. Med detta sistnämnda
säges det faktum, att nationalekonomin såsom allmän vetenskap förklarar den
ekonomiska processens förlopp, men utgår från — såsom en svensk ekonom
kallar det — behovsstandarden såsom given, d. v. s. vad Marx kallar det sätt, på
vilket människorna ingå i processen. Det är ju klart, att det reala innehållet i
processen blir mycket olika, om det gäller ett negerfolk i Afrika, än om det
gäller ett modernt kulturfolk, och likaså, om den försiggår mellan ett tusen
likställda delägare i ett samhälles jord än om tio äga all jord och de
niohundra-nittio ingen. Men den "ekonomiska lagen" är i alla fallen densamma. Detta
sociologiska problem — inrymmande spörsmålet om klassbildningen, om
orsakerna till individuella olikheter, om våld och förtryck såsom grund för
ekonomisk maktställning etc. —, vilket naturligtvis är av avgörande vikt om man vill
nå till en fullständig kunskap om samhällslivet, lämnar nationalekonomin med
sina mera begränsade uppgifter å sido. Detta är ju uttryckligen framhållet av
nationalekonomerna själva, t. ex. prof. Gustav Cassel i hans teoretiska ekonomi.

Det är bra mycket begärt av en politisk riktning att ha patent på de
allmängiltiga sanningar rörande ekonomiska sammanhang och i dem liggande
handledning för praktiskt handlande, som nationalekonomin upptäckt.
Nationalekonomin är icke liberalism, lika litet som den är socialism eller protektionism. Det
finnes nationalekonomer som äro både det ena och det andra men vetenskapen
är intetdera. Tillämpningen av ekonomiska principer är icke bunden till något
visst praktiskt system. Endast en uppfattning, som intet fattat av
nationalekonomins verkliga innehåll, kan tro sig direkt kunna översätta ekonomisk teori
i praktisk handling. Sådant går icke bättre än det går att skapa
ingenjörskonst med fysiska lagar. I det praktiska fallet får man finna sig i den
mänskliga utvägen att ha en ingenjör, som efter förstånd och insikt tillämpar
vetenskaperna. Som erfarenheten visar, kan omdömet därvidlag skifta rätt kraftigt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free