Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Carleson, C. N.: Hjalmar Branting — teoretikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR BRANTING — TEORETIKERN
87
alltså nästan omedelbart efter storstrejkens otvivelaktiga och
sensationella symtom av "klasskamp", inträffade ett fall, där det dock
kom till en rätt skarp vinkelskärning mellan liberalftoch socialistisk
åskådning. År 1912 stod malmfältsfrågan på dagordningen. Det
gällde samhällets och statens anspråk och rätt gentemot
"bolagsfur-stendömena" uppe i Norrbotten. Det gällde kronans gruvägareandel
("royalty") d. v. s. ett uråldrigt rättsinstitut av otvivelaktigt
socialistisk natur, men i våra dagar tämligen förbleknat. Karl Staaff
företrädde den ytterligt liberala synpunkten på frågan. Det hade
likväl lyckats socialdemokraterna att placera dessa naturrikedomar,
deras exploatering och avkastning under statlig kontroll i yttersta
hand i form av ett slags meddelägareskap, berättigande till en andel i
vinsten. Under debatterna härom begagnade Branting tillfället till
att framhålla, att det vore första gången som en klar socialistisk
princip blivit delvis erkänd och tillämpad i modern svensk ekonomisk
lagstiftning. Det var ju alltså en teoretisk anmärkning till ett
kontrakt mellan staten och ett mäktigt bolagsföretag och det kan ju i
någon mån bidraga till att belysa hans ställning till vad vi skulle
kunna benämna "statssocialism". Sannolikt har det föresvävat
honom att mellan "statlig" och demokratisk socialism knappt gives
någon verklig teoretisk differens. En på bred, demokratisk
grundval omställd stat utjämnar i sig själv det element av despoti och
gammal samhällsordning, som otvivelaktigt lätt amalgameras med
begreppet "statssocialism", och demokrati i arbetarmassors hand
visar sig då vara ett användbart medel att indroppa socialistisk
konception av förhållandenas krav på alla de punkter, där det
allmännas och det enskildas intressen sammanstöta.
Från denna rätt märkliga episod kunna vi nu lämpligen gå några
år tillbaka i tiden. Under mer än ett årtionde tvistades som bekant
häftigt inom arbetarerörelsen i de s. k. "särskillnadsfrågorna". De
ha även erbjudit ett stort teoretiskt intresse. På detta fält har
Branting kanske klarare än eljes avslöjat sin av socialism på djupet
genomsyrade ande — trots all "revisionism" och "reformism". Vid
tiden för Landsorganisationens bildande år 1898 var han tydligen
livligt bekymrad för varthän det slutligen kunde bära i väg med
de stora, fackligt organiserade skarorna i deras förhållande både till
socialdemokrati och socialism. Han hade ingalunda stått alldeles
främmande för idén att fackföreningarna mera omedelbart kunde
bilda en grundval i framtiden för produktionssystemets omgestalt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
