- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
86

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Carleson, C. N.: Hjalmar Branting — teoretikern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

C. N. CAELESON

någon annan tribun, där någon skurit till fordringar bastant i
växten, hade Lafargue yttrat: "Galenskap att begära fem francs där
man knappt kan få två sous". Så tvang klassers och människors
beskaffenhet även en Branting att liksom Lafargue foga sig efter
Mfemörespolitik’\ Men i det tunga och påfrestande praktiska
arbetet stack dock stundom hans gamla marxistiska Adam fram. Vid
1909 års väldiga arbetskonflikt, där ingalunda borgarsidans yttersta
syfte var begränsat till den fackliga kraftmätningen, utan även den
tysta tanken fanns i motivens botten att hejda arbetarepartiets
frammarsch vid valen, att överhuvudtaget stäcka socialdemokratins
växt och inflytande, då sörjde en enig borgarfront, en enig
borgarepress, som själv drabbades av samhällsfunktioners förlamning, sörjde
för att draga upp ridån för ett skådespel, där intet tvivel kunde råda
om, att klassernas kamp skred livslevande med kött och blod över
scenen.

Det såg då ett ögonblick ut som om det passiva motståndets lugn
skulle skrida över i en våldsam kris. Man räknade nästan timmar.
Trots all "revisionism’ ’och ’’reformism’’ sviktade då ett ögonblick
hos Branting hans eljes starka och ljusa tro på alla goda makters,
på förnuftets och besinningens slutliga seger. Stolpar, som hade
rests, och trådar, som hade sträckts sedan ett årtionde för att
förmedla den mellan samhällsklasserna nödvändiga kontakten för ett
jämnt och oavlåtligt framåtskridande, tycktes med ens vräkas ned
av den kompakta borgarmassans lockoutkampanj. Han erkände då,
att om det fortginge på detta sätt, måste klasskamp i ordets
ytterligt marxistiska mening bli den oundvikliga verkan. Jättestriden
öppnade för blicken en till avgrund vidgad klyfta. Bakom den
fackliga storstrejken skymtade den revolutionära generalstrejken. Då
kom omslaget i samband med en omgruppering av stridskrafterna.
Otvivelaktigt ha erfarenheterna från detta upprörda år övat ett stort.
inflytande på hans uppfattning om vilka motiv som kunna sätta
massor i rörelse och hur pass motståndskraftigt det moderna
samhället är gentemot sådana skakningar. Men egendomligt nog ser det
ut som om Branting och partiet de följande åren, d. v. s. närmaste
perioden fram till världskriget, som ju sedan vållade en förskjutning
av alla gamla märken, hade deciderat omjusterat sig i reformistisk
riktning.

Under denna mellanperiod, då grunden lades för ett rätt normalt
parlamentariskt samarbete mellan socialdemokrater och liberaler,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free