- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
106

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Thorsing, Oscar: Genèveprotokollet och freden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

OSCAR THORSING

framställning av det brittiska imperiets politik i denna allt annat
överskuggande fråga, har man svårt att föreställa sig. Ehuru
kritiken på vissa punkter stämmer överens med vad vi tro svenska
intressen kräva, är den i sin helhet dikterad av motiv, dem en liten
stat med Sveriges ställning och läge måste betrakta som förkastliga.
Emellertid tycks man av den engelska regeringens hållning draga
den slutsatsen, att England på annat sätt kommer att medverka till
skapandet av de åtrådda fredsgarantierna. Mycket tyder på att en
säkerhetspakt mellan Frankrike, Belgien, Tyskland och England i
första hand eftersträvas. Till denna skulle ett avtal mellan
östmakterna sluta sig, och bägge skulle uppgå i ett allmänt fördrag med
mindre betungande sanktionsskyldigheter än i det ursprungliga
protokollet. Något avgörande kan under sådana förhållanden ej väntas
förrän tidigast vid folkförbundsförsamlingen i höst. Intill dess
kommer tiden att upptagas av betydelsefulla förhandlingar, under vilka
de slutliga riktlinjerna för frågans lösning fastställas. Med dessa
utsikter för ögonen är det av alldeles särskild vikt för vårt land att
omsorgsfullt pejla det problem, som i pregnant form förelades folken av
femte folkförbundsförsamlingen. Vi kunna överhuvudtaget icke stå
likgiltiga, då dessa för Europas kommande öden bestämmande
avgöranden skola träffas. Ehuru vårt läge och våra av ett sekel befästa
utrikespolitiska traditioner skänka oss en fredsborgen, säkerligen
tillförlitligare än den något annat land i Europa för närvarande
besitter, få vi ej glömma att våra grannar vid Östersjön befinna sig
i ett läge, som i hög grad influeras av de tendenser, vilka göra sig
gällande i den europeiska politiken, framförallt i västmakternas
utrikespolitik. Ett mer eller mindre förtäckt återfall i de tidigare
alliansgrupperingarnas system, för vilka den nuvarande engelska
utri-kesledningen synes hysa stor förkärlek, skulle ge ökad styrka åt de
krafter, som arbetet på Finlands, de baltiska staternas och Polens
sammanslutning i ett försvarsförbund, vars udd oundvikligen kom att
riktas mot Sovjetunionen. För vårt sätt att se innebure något sådant
ej blott ödesdigra förvecklingar för Finland utan skulle avgjort
försämra ställningen även för oss. Det trygghetsmoment, som
oförnekligen ligger i uppkomsten av ett självständigt Finland skulle
väsentligen försvagas, då en dylik konstellation ej kunde annat än irritera
Ryssland och öka konfliktämnena. Det är under sådana
förhållanden vår plikt att fråga oss vad vi kunna göra för att i vår mån
bidraga till en lösning av det trygghetsproblem, som rider Europas
folk som en mara. Den oinskränkta nationella egoismen har aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free