Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Thorsing, Oscar: Genèveprotokollet och freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENEVEPROTÖKOLLEl: OCH FREDEN
113
icke Versailles-, St. Germain- etc. fredernas bestämmelser för alltid
undandragits revision, vare sig i de stycken man nu finner dem
orimliga eller förnuftiga. Men den principen har proklamerats: alla
försök att med militära medel åstadkomma ändring äro angrepp och
måste sålunda nedslås av förbundets samlade styrka. Nu är frågan
den om detta praktiskt skulle få den betydelsen att de nu gällande
fredsfördragens bestämmelser knäsattes som rättsprinciper,
upphöjdes till internationell rätt och därmed fingo en sådan styrka att
någon ändring bleve omöjlig. Detta är en fråga som icke besvaras
utan en hänvisning till de rådande politiska förhållandena. Vore
det så, att de krafter som nu äro inriktade på att åvägabringa
förändringar territoriellt och i andra avseenden, voro så obetydliga
att någon allvarlig fara för världens fred ej gärna kunde tänkas
hota från sådant håll, kunde man utgå från att de påtalade
missförhållanden heller aldrig komme att i någon högre grad störa
harmonin inom fredsorganisationen och följaktligen praktiskt kunde
lämnas utan avseende. Så tycks emellertid icke vara fallet. Starka
krafter, ehuru för närvarande urståndsatta att framtvinga
förändringar, sägas driva mot en grundlig omdaning av gränsförhållanden
etc. Men är detta riktigt gäller det för fredens bevarande se till
hur en dylik förändring kan åstadkommas utan krig. Man får då
icke glömma att för närvarande är det motstånd de allierade göra
mot traktaternas revision så starkt att varje försök att införa en
procedur för detta ändamål såsom föreslagits av protokollets
kritiker, kategoriskt skulle avvisas. Man föreställer sig gärna att
England ej skulle ha något emot en dylik uppmjukning av det stränga
systemet. Så torde dock icke vara fallet, då en dylik regel icke gärna
kunde begränsas till att gälla endast Europa. Åtminstone skulle
icke England kunna tänkas uppträda för en allmän revision av
gränsförhållandena i Europa och samtidigt avslå t. ex. Tysklands krav på
kolonier. Följderna av en dylik allmän regels införande skulle bli
än mera vittgående. Det är icke blott Tyskland vi ha att räkna med
och tyskar utanför det nuvarande riket, vilka skulle begära
gränsernas omreglering, utan alla Asiens och Afrikas folk, över vilka
nationalismen går fram som en väldig rörelse. Men det torde ju icke
vara svårt att inse hur omöjligt det vore att införa något system
för genomförande av alla dessa begärda förändringar. Här måste
man överlämna arbetet på undanröjande av missförhållanden och
avvärjande av konflikter åt den frivilliga överenskommelsen.
Na-8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>