- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
118

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Thorsing, Oscar: Genèveprotokollet och freden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

na

OSCAR THORSING

f. n. så starka krafter bakom fredsfördragen, att en revision av dem
eller andra traktater blott kan komma i fråga om de berörda makterna
frivilligt gå med härpå. Frågan är blott om protokollet, genom att
fredsfördragen läggas till regel för avgörande i tvister, som ha sin
grund i av dessa fördrag reglerade förhållanden, skall ytterligare
befästa sådana, ’Vilkas fortbestånd skulle kunna utgöra en fara för
världsfreden". Risken skulle sålunda förefinnas att fredsfördragen
upphöjas till internationella rättsregler, för vilka respekten inskärpes
genom förbundets hela samlade styrka. Emellertid är detta varken
nödvändigt eller ens synnerligen troligt. Respekten för dessa
fördrag vilar å ena sidan på de allierades överlägsna styrka å andra
sidan på det faktum att i en mängd, för att icke säga i de flesta fall,
har genom dem nationalitetsprincipen blivit till fullo erkänd och i
mycket högre grad än före kriget tillämpad. Den styrka med vilken
nationalitetssträvandena tagit ut sin rätt tyckes borga för att i den
mån fredsfördragen bero på dem, dessa utgöra en mycket stark
grund att bygga en internationell ordning på. Sociala och
ekonomiska svårigheter ha på vissa håll tillskapats genom
nationalitetsprincipens tillämpning. Men en ointresserad betraktare måste säga
sig att bland de nya staterna i Europa, dem det här främst gäller,
en allt starkare tendens framträder att bortarbeta svårigheterna
genom en vidsyntare politik såväl utåt som inåt. Vad dessa stater
behöva är framförallt säkerhet för sitt nationella fortbestånd, en
tryggad arbetsperiod, under vilken de snart nog i eget intresse och
genom det stöd och den uppmuntran folkförbundet kan erbjuda, skola
ha genomfört den inre konsolideringen och åvägabragt bättre
förhållanden till sina grannar.

Det är emellertid icke i alla avseenden som de gällande
fredsfördragen erbjuda dylika framtidsutsikter. Den för närvarande
rådande maktfördelningen i Europa upprätthåller i några avseenden
förhållanden som man varken önskar eller ens anser möjliga att
bibehålla. Och det är i dessa fall man frågar sig om ej protokollets
förverkligande skulle göra mera skada än nytta för fredens
upprätthållande. Vissheten att sådana förhållanden existera och endast
garanteras av de allierades militära maktmedel och motpartens
svaghet, gör det därför till en plikt för varje neutralt land att
bekämpa tendenserna att genom folkförbundet upphöja fördragen till
en "internationell rätt". Så vitt vi kunna se behöver Sverige
genom att acceptera protokollets system icke uppgiva denna plikt. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free