- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
120

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Thorsing, Oscar: Genèveprotokollet och freden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

OSCAR THORSING

mellan dem och förbundsmakter, till vilket i största möjliga mån
hänsyn skulle tagas, när en sådan tvist förelåg. Enligt artikel 16
skall utomstående makter i händelse av en tvist med en
signatär-makt inbjudas att antaga de för denne gällande förpliktelserna. Om
en sådan makt vägrar samt fientligheter utbryter blir han
automatiskt föremål för sanktioner. Ett smidigare förfarande vore
sannolikt lyckligt, huru det nu än skall åstadkommas.

Protokollet bestämmer till slut att signatärmakterna skola deltaga
i en internationell nedrustningskonferens, till vilken även alla övriga
makter skola inbjudas. Först när en plan för begränsning och
minskning av rustningarna antagits vid denna, träda
bestämmelserna om skiljedom och sanktioner i kraft. Dessutom förlorar
protokollet sin giltighet om planen icke utföres och komimer ingen stat,
som icke utför sina nedrustningsskyldigheter, i åtnjutande av de i
protokollet stadgade förmånerna, d. v. s. kan icke påräkna hjälp mot
en angripare.

De anmärkningar som här gjorts ha ej avsett att vara vare sig
någon uttömmande kritik av protokollet eller en fullständig
framställning av fördelarna med detsamma. Emellertid torde en
sammanfattning av vad ovan sagts kunna vara på sin plats.

Först och främst måste man fasthålla vid det faktum, att ehuru
protokollet ej kan tänkas bli förverkligat i den nu föreliggande
formen, ett på liknande sätt uppbyggt system är oundgängligt för
fredens befästande. Därvid synes den speciella frågan om Frankrikes
säkerhet gentemot Tyskland komma att lösas medelst ett särskilt
avtal mellan de allierade huvudmakterna och Belgien å ena sidan samt
Tyskland å den andra. Men då detta begränsade avtal ej kan
förebygga en hofande utveckling på andra håll i Europa, kräves ett mera
omfattande säkerhetsfördrag, uppgjort i det stora hela efter
protokollets mönster. Utgående från protokollet kan man för Sveriges
del uppställa åtminstone följande önskemål beträffande detta
fördrag.

1. Att protokollets skiljedomsprocedur bibehålles, men att en
smidigare metod för avgörande av tvister mellan signatärmakter och
icke signatärmakter fastställes. Detta är av särskild vikt med
hänsyn till Sovjetunionen.

2. Att sanktionsskyldigheterna begränsas och preciseras.

a) Endast i fråga om Finland torde det vara möjligt för Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free