- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
153

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Kinnman, Gunno: Våra skogars framtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VARA SKOGARS FRAMTID

153

Den översikt över virkesförbrukningens utveckling, som här
framlagts, kan belysas med siffror från åren 1913—1916, jämförda med
åren 1919—1922. Om totala bränsleförbrukningen omräknas till
stenkolsvärde, finner man att en minskning ägt rum med 1.900.000
reducerade ton. Härav torde något mindre än hälften bero på
minskat arbete, men någon del sammanhänger med ökad elektrifiering
och förbättrade anordningar vid bränslets utnyttjande.
Stenkolsimporten har minskats med 2,900,000 ton, men träbränsle ökats med
560,000 reduc. ton. Sågverksindustriens produktion har gått ned
till 82 %. Även pappersmasseindustrien har minskat något, vilket
kanske beror på en tillfällig nedgång. Men de högst förädlade
varorna, t. ex. papper och papp, hava fått allt större betydelse.

Det vill alltså synas, som om den starka utvecklingen inom våra
träförbrukande industrier, som kännetecknat de sista 70 åren, nu
torde hava avstannat. Redan detta förhållande är allvarligt nog, då
det gäller att finna arbete för en växande befolkning. Därtill
kommer att en temporär minskning i råvara, särskilt timmer, småningom
torde göra sig gällande på grund av virkesförrådets ojämna
sammansättning. Otvivelaktigt ha vi dock en frist, som måste
omsorgsfullt utnyttjas för att mildra de befarade olägenheterna. En
förståndig sparsamhet genom minskade avverkningar måste i viss
utsträckning iakttagas, men är ett tveeggat svärd som även kan skada.
Främst böra åtgärderna inriktas på att återuppbygga nya bestånd,
att höja tillväxten genom beståndsvårdande huggningar, att
förbättra marken och utöka skogsarealen genom dikningar.

Småningom har även intresset för dessa frågor trängt igenom. I
20 år ha vi haft en lag som ålagt avverkaren att skaffa ny skog i
stället för den som funnits. Som en riktig konsekvens härav kom
sedan skyddet för den yngre skogen, som ännu icke nått ekonomisk
mognad. Och dessa lagar hava icke endast blivit ett hot utan
användas av skogsvårdsstyrelserna till att av Sveriges otaliga små
skogsägare uppfostra skogsvårdare.

En betydelsefull sida av problemet, som på sistone kommit i klar
belysning, är jordfördelningens inflytande. På uppdrag av
socialiseringsnämnden har jägmästare Nils Schager framlagt en
undersökning av den svenska skogshushållningen på enskild mark: "Det
svenska skogsbrukets förutsättningar och historia", samt "Sveriges
enskilda skogar". Dessa arbeten bilda en värdefull grundval för
kännedomen om skogsbruket å dessa skogar i förfluten och nuvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free