Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Severin, Frans: Hemmamarknadens monopolförutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
FRANS SEVERIN
på hemmamarknaden än på världsmarknaden. Den pristryckande
verkan, konkurrensen utövar, är såvitt jag kan se oberoende av
marknadens nationella eller internationella omfattning. Därest
konkurrens över huvud taget råder, så bör denna lämna samma resultat på
en nationell marknad som på världsmarknaden. Detta resultat
förefaller inte kunna bli annorlunda, om tio affärsmän konkurrera än
då det är 100. Ty varje affärsman skall enligt konkurrensens lag
söka underbjuda sina medtävlare och slutligen sätta lägsta möjliga
pris för att erövra kunderna. I själva verket bör detta ske, även om
konkurrenterna endast vore två. Det genom konkurrensen
framtvingade lägre priset måste oberoende av marknadens omfattning
återverka på lönerna och sätta en gräns för dessas stegring.
Äro nu samtliga hemmamarknadsindustrier att betrakta såsom
monopolinnehavare ? Det är näppeligen fallet. Några
verksamhetsgrenar, såsom järnvägar, kraft- och belysningsverk etc. äro visserligen
utrustade med ett slags naturligt monopol. Järnvägsmännen ha
emellertid den lägsta lönen av samtliga
hemmamarknadsarbetare-grupper, ett förhållande som väl mest beror på att banornas
trafikekonomiska förutsättningar i flesta fall äro tämligen svaga.
Däremot existerar intet dylikt monopol inom den särskilt
uppmärksammade byggnadsindustrin, där byggnadsentreprenörerna och
spekulanterna bedriva en obunden konkurrens. Inte heller existerar
någon annan monopolsammanslutning inom bageriindustrin och
boktryckeriverksamheten än sådana, som återfinnas även inom våra
typiska exportindustrier. I varje fall är någon monopolistisk
sammanslutning inom dessa näringsgrenar av annan art än t. ex. Sv.
Trämasseföreningen, Sv. Exporttaekjärnsföreningen o. s. v. icke känd
eller nämnd av den kungl, kommitté, som för någon tid sedan avgav
betänkande i ämnet.1) Mjukbrödsbagerierna kunna visserligen
endast i starkt begränsad omfattning bedriva någon interlokal
konkurrens, medan däremot spisbrödsfabrikerna äro oförhindrade härtill.
Att dessa industrier arbeta uteslutande för den lokala eller nationella
marknaden utesluter sålunda inte konkurrens och ger i och för sig
ingen möjlighet till monopolistisk prissättning. Sådan prissättning
bedrives däremot faktiskt — delvis under tullarnas skydd — av
vissa andra industrier, vars alster utmärkt väl lämpa sig för
utrikeshandel, (tullarna skulle ju eljest vara meningslösa) såsom socker-
*) Trustlagstiftningskommitténs betänkande. Uppsala 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
