- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
191

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SOCIOLOGIENS HISTORIA OCH UPPGIFT

191

och utilitarismen i trängre bemärkelse, rörde han sig dock inom den
utilitaristiska tankekretsen. "Alldeles såsom Bentham hade gjort
gällande, att friheten för en var att döma om och fullfölja sina egna
intressen vore den förnämsta betingelsen för materiell lycka, så tror
Spencer, att lagen om jämngod frihet för en var individ erbjuder
det huvudsakliga medlet för den lycka, som består i krafternas
utveckling" (Ernest Barker i "Political Thought from Herbert
Spencer to the Present Day", 1915). — Liv, frihet och strävandet efter
lycka, utgjorde sålunda Spencers maxim, medan Comtes stora etiska
lösen var "vivre pour autrui" (leva för andra).

Spencer lånade namnet "sociologi" från den franske positivisten.
Men i uttrycken "statisk" och "dynamisk" inlade S. en annan
mening: det dynamiska tillståndet var för honom ett sådant av
ickejämvikt, det statiska ett sådant av jämvikt. Det statiska var det
absoluta eller fullkomliga samhällsskicket, där det härskade ett storrå
ömsesidigt beroende men också en starkare personlighetsprägling,
där den enskildes frihet inneslöte allas frihet och där varje människas
angelägenheter inginge i allas angelägenheter. Och den fullkomliga
jämviktens tillstånd var identiskt med anarkiens, regeringslöshetens
ideala tillstånd.

Med sin naturrättsliga utgångspunkt var Herbert Spencer en
andlig arvtagare till Adam Smith; hans ungdom och intellektuella
mognad sammanföllo med Manchesterskolans glansperiod; han tillhörde
den frikyrkligt färgade brittiska medelklass, som i statens makt och
förmynderskap såg ett ont. Och hans individualistiska tankegång
är känd.

Den samhälleliga utvecklingen är för Spencer icke ett resultat av
ansträngningar i bestämt syfte; utan den är en naturlig följd av att
en var handlar i överensstämmelse med vad han anser vara sitt
intresse. Samhället växer; det tillverkas ej. Och vi skola ej "göra"
detta samhälle eller — rättare sagt — hejda dess växt genom statliga
påbud och regler. Spencer rörde sig framför allt med två skilda
samhällstyper, nämligen a) det militära samhället, organiserat i främsta
rummet för krig med mycket statstvång; och b) det industriella,
fredens, flitens och köpenskapens samhälle med ett minimum av
statsförmynderskap. Och medan Comte i sitt positivistiska
idealsamhälle ville bereda ett icke oväsentligt utrymme för statens
ingripande och makt, drog Spencer även i sitt mera aktuella
samhälls-program gränserna för samma ingripande ytterst snävt: staten och
dess organ skulle skydda person och egendom för angrepp från hem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free