- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
203

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Adler, Max, Wien: Sociologin i marxismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIOLOGIN I MABXISMEK

203

de ekonomiska, vilka senare den fastmera återför till samhälliga
funktioner och förhållanden.

För den populära åskådningen och framställningen har denna
marxismens sociologiska karaktär länge skymts av de i förgrunden
stående ekonomiska begreppen och uppfattningarna. Men man har
i själva verket icke tillägnat sig elementen av åskådningen och är
därför heller icke i stånd att fatta dess tillämpningar på ekonomi
och politik i Marx’ verk, förrän detta är insett. Detta är särskilt
fallet så länge man inte gjort sig förtrogen med tanken, att alla
marxismens ekonomiska begrepp och uppfattningar uttrycka
historiska kategorier, sålunda blott historiskt betingade former av
samhälleliga krafter. ’

På samma sätt förhåller det sig med dess politiska begrepp.
Marxismens politiska problem ha till sin egenart framträtt ganska sent. Ja,
en lång tid tycktes det, som om här inte funnes några problem.
Socialismen hade från början en hel mängd ekonomiska frågor och
problem att på det allvarligaste brottas med. I politiskt hänseende
dröjde det till i slutet av förra århundradet, innan över huvud taget
något alls kom under debatt. Här gällde förut endast demokratins
program, som skilde sig från borgardömets blott genom sin
accen-tuering av den politiska jämställelsen ända ned.

För den allmänna uppfattningen tycktes och tyckas ännu
demokratin och klasskampen eller hellre demokrati genom klasskampen
fullständigt beteckna marxismens politiska sida, varför ju också
marxismens politiska parti å sin sida givit sig och sedan behållit
namnet "socialdemokrati". Om det genom begreppet social i
beteckningen socialdemokrati genast klart framträder för det ekonomiska
livets område, att det är fråga om en helt ny grunduppfattning, så
är detta ingalunda fallet genom begreppet demokrati för den
politiska verksamhetens område. Även här är det emellertid fråga om
en helt ny grunduppfattning. Detta nya ligger däri, att liksom
beträffande de ekonomiska företeelserna också alla politiska
föreställningar och begrepp i marxismen likaledes blott få uppfattas som
historiska kategorier, som måste föras tillbaka till det sociologiska
underlag, som betingar dem, och förstås utifrån detta.

Därmed är ingalunda sagt, att begreppet demokrati för
marxismen inte var och är nödvändigt. Det är dock för densamma icke
ett blott politiskt begrepp. Det får genom sitt nya sociologiska
innehåll en helt annan betydelse, än det har i den traditionella politiska
uppfattningen. Det var och är just det karakteristiska för de politi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free