Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Adler, Max, Wien: Sociologin i marxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
MAX ADLER
ska idéerna i marxismen, att de, så snart de inte uppfattas som
historiska kategorier, inte heller kunna förstås i sin dubbelbetydelse.
Ty varje politiskt begrepp har med nödvändighet olika innehåll i
borgerligt och socialistiskt tänkande. Så förbinder sig också med
namnet demokrati vanligen den gängse och traditionella åsikten om
en allas politiska jämlikhet, vari man ser demokratins väsen
förkroppsligat. Men därmed har man inte kommit en tum från det
borgerliga åskådningssättet och når inte upp till marxismens
teoretiska ståndpunkt. Det var en yttre, rent politisk bestämning av det
sociala livet att alla människor skulle vara jämlika. Gentemot den
kännetecknas den marxistiska uppfattningen av att den undersöker
alla yttre former av det sociala livet utfrån deras samhälliga
betingd-het och därigenom bestämda ekonomiska funktion i det sociala
sammanhangets helhet. Den politiska jämlikheten mellan arbetaren och
företagaren, mellan godsägaren och småbonden må vara en triumf
för demokratin; för den marxistiske sociologen börjar över huvud
först här demokratins problem: nämligen hur inom det politiska
livets yttre former de så olika ekonomiska funktionerna och
maktverkningarna skola kunna komma till uttryck och verksamhet.
Demokratins politiska problem förvandlas med andra ord till ett
sociologiskt problem. Och då får man en bild, som himmelsvitt skiljer
sig från varje verklig jämlikhet. Till slut leder detta till insikten att
den demokrati, som socialismen avser, är något helt annat och mera
djuptgripande i fråga om likaberättigande än den som existerar i
det försocialistiska statslivet och över huvud här är möjlig, ja att
den i grund och botten endast har namnet gemensamt med denna.
Liksom på de ekonomiska begreppens leder sålunda även på de
politiska begreppens område blott en sociologisk kritik till de specifika
insikter, som låta fatta dessa företeelsers väsen. Vilja vi lära oss
förstå denna sociologiska ståndpunkts teoretiska egenart, så ha vi
följande ledtrådar till den. De utgöra samtidigt en karakteristik
av egenarten hos den uppfattning, som vi beteckna som den
marxistiska.
Den första är denna: Utgångspunkten för allt studium av det
mänskligt-historiska livet är i marxismen människans samliv1) eller
bättre uttryckt den församhälligade människan. Det betyder att
den teoretiska betraktelsen av det sociala livet inte utgår från det
*) I brist på bättre term översättes det tyska "Vergesellschaftung" så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
