- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
216

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Fried, Leon: Kristendomens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

LÉON FEIED

religiösa föreställningar varandra; soldaterna som ständigt voro på
marsch bidrogo icke minst att sprida dessa läror. Det är naturligtvis
förhållandena i Mindre och Främre Asien, särskilt i Syrien och
Fe-nicien, som vi måste ägna vår uppmärksamhet i detta sammanhang.
Vi möta här hellenistiskt-orientaliska gudar som Attis, Osiris
och Mithra och de mystiska rörelser, som äro knutna till dessa gudars
kult. Vi möta här en mängd profeter, s. k. Gudssöner,
utpräglade frälsartyper. Och profeten vill inte blott vara profet, han vill
vara en gud och bli hyllad som sådan. Under profetens livstid och
ännu mer efter hans död driver man kult av honom och hans bild.
Som bevis för hans gudomlighet vet man anföra, att han utför
underverk, botar sjuka, utdriver demoner och uppväcker döda, han har
syner, talar med Gud, fastar och är asket — han ser och vet allt.
Man tror, att Gud bor i honom och hyllar honom även som Gud.
Vi se också, hur gudanamn som Attis, Mithra etc. förekomma
som namn på präster, dessa bli så heliga, att steget från präst
till gud är minimalt. Kejsaren hyllas som ett gudomligt väsen, på
gamla inskrifter se vi honom tilläggas alla gudomliga attribut,
framför allt namnet Guds son. Människorna tro sig leva i en ond värld,
behärskad av onda andar, demonerna. Särskilt de astrala makterna,
stjärnevärlden, anses ha ett avgörande inflytande över människornas
öden. Man vill därför komma bort från denna onda jord, vinna
frihet, ’ ’frälsning’ \ Genom de mystiska lärorna tror man sig kunna
segra över jordemakterna, d. v. s. synden och döden. De heliga
ceremonierna äro tillgängliga endast för mystema, de invigda, den
heliga handlingen i kulten är uttrycket för läran. De böner, som
läsas eller sjungas, måste därför tänkas såsom ett beledsagande och
en förklaring av mysteriet. Och man tror att vad som sker i kulten
även försiggår i verkligheten, genom den heliga ceremonien
framkallar man ett upprepande: guden stiger ned och frälsar själen,
den fromme blir ett med Gud. Liksom guden dött och
återuppstått från de döda, så skall det även gå människorna. Den
hellenistiska fromheten är djup, innerlig, mystisk, den är personligt religiös
i detta ords bästa bemärkelse.

Det är mot denna bakgrund, kristendomen träder fram; från att
till sin början ha varit en rent judisk rörelse, blir den i fortsättningen
hellenistisk mysteriekult. Särskilt har Mithrakulten betytt oerhört
mycket för kristendomens omskapande. Mithrakulten hade
utvecklat sig ur persernas Avestareligion och utgjorde en egendomlig bland-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free