Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Kautsky, Karl: Det ryska oktoberexperimentets lärdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett sådant överskattande av den egna gärningen är inte något
speciellt utmärkande för parlamentarikern. Inom alla områden av
mänsklig verksamhet kan man hos inskränkta hjärnor iakttaga
samma självförhävelse.
Sedan Trotskij trätt in i kampen om makten och senare kommit
till makten, har även han hemfallit åt ”kretinism” (i här definierad
betydelse). Men märk väl aldrig åt en parlamentarisk sådan. Hans
kretinism är av annat slag: den är militärisk. Trotskij tror, att alla
problem, som vår tid brottas med, låta sig lösas med tillhjälp av
militär makt. Han ville t. o. m. sätta fart i Sovjetrysslands tynande
produktion genom att hänsynslöst militarisera den. Och likväl
tynade den just därför att redan så mycken militärisk anda härskade
i statsförvaltningen och den förstatligade industrin. Trotskij
misslyckades också skändligt med sin militarisering av arbetet.
Det gjorde honom inte klokare. Han tror fortfarande att man
med militär makt förmår allt. I sin senaste bok ”Revolutionens
lärdomar” är det skralt med de lärdomar han dragit. Inga ekonomiska
eller sociala moment komma där i betraktande för honom, endast
militära. På ett ställe talar han t. o. m. helt allvarligt om
upprättandet av ”ett inbördeskrigets reglemente” (sid. 68 tyska upplagan,
utgiven av E. Laub, Berlin).
På ett annat ställe säger han:
Det är nödvändigt att gå in på problemen om inbördeskriget och särskilt
det beväpnade upproret på ett helt annat sätt än hittills varit fallet. Med Lenin
upprepa vi ofta Marx’ ord att upproret är en konst. Denna tanke blir
emellertid en tom fras, om inte Marx’ formulering samtidigt ges innehåll genom
studiet av grundelementen för borgarkrigets konst på grundval av de gigantiska
erfarenheter, som vi ha samlat under de senaste åren (sid. 75).
Det är riktigt. Engels (inte Marx) säger (i den nyss citerade
boken om Revolution och kontrarevolution i Tyskland, sid. 117):
”Upproret är en konst liksom kriget eller andra konster och
underkastat vissa regler.”
Men dessa regler synas Engels mycket enkla. Han tänker inte på
att utarbeta ett tjänstereglemente för revolutionen. Dessa regler
äro för Engels blott två:
”För det första får man aldrig leka med upproret, om man inte
är besluten att taga alla lekens konsekvenser med i beräkningen.”
Denna paragraf i revolutionens tjänstereglemente skulle varje
medlem av kommunistiska internationalen lägga på hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
