Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Carleson, C. N.: Stillahavsproblem — upptakt till raskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILLAHAVSPROBLEM —
UPPTAKT TILL RASKAMP
Av C. N. CARLESON.
C/ VÅRAS VÄCKTE DE AMERIKANSKA FLOTTMA-
f~* È növrerna i Stilla havet en viss oro i Japan. De ägde rum
**—^ vid Hawaiiöarna halvvägs mellan Amerika och Östasien, en
ögrupp med goda hamnar och ägnad till en förträfflig
koncentrations- och replipunkt för vilken som helst makt, som vill
"kontrollera" den väldiga oceanen. Då amerikanarne för en mansålder
sedan satte sig i besittning av öarna, ingick denna ockupation som ett
led i samma expansionspolitik, som lät dem beröva Spanien Guam
och Philippinerna och tillskansa sig järnvägskoncessioner och
handelsdepåer i Kina. På en operationslinje, som Japan alltid betraktat
som ett hot från en farlig rival, vilken samtidigt drakoniskt stänger
sina portar för "gul" invandring och "gult" arbete, voro dessa
eskaderövningar ett allvarligt järtecken.
Den intensiva uppmärksamhet, som i Washington ägnas
Stillahavs-frågorna, står även i samband med ett motsvarande allt livligare
intresse inom det brittiska imperiet. Skapandet av en stor brittisk
flottbas i Singapore vid det sund, som bildar den viktigaste
genomfartsleden från Indiska oceanen till Stilla havet, omfattas med
allmänna sympatier och betraktas såsom oundgängligt. Rasers
tävlan bestämmer allianslinjerna vid det väldiga havet, vars
amerikanska och australiska kuster se sin folkmängd och handel växa
i jämnbredd med de gamla östasiatiska kulturstaternas hopträngda
folkmassor. Det är alltså djupa och starka känslor, som förena de
anglosachsiska folken i Nordamerika och Australien i deras antipati
och fruktan gentemot de stora gula folken; de vita i Central- och
Sydamerika, de romanska vita, som för övrigt starkt blandat sig med
färgade, med både indianer och negrer, synas icke hysa samma
motvilja mot "mongolerna" som ättlingarne av anglosachsiska och
germanska kolonister. Rasantipatien stegras genom ekonomisk
konkurrens; det hat, som växer upp ur tävlan om arbete, spelar i
Nordamerika en stor roll, i det att det riktar sig även mot vita invand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
