Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKAN OCH HENNES ABBETE
345
dömet, har han något av sin fars, den flitige småborgarens snävt
profana förakt för prästsysslans improduktivitet. Man tycker sig
höra den gamle Hans Luthers av rent världsliga skäl betingade
kritik, när man i Större katekesen läser följande: "Ty att en
mässe-präst står uti sin gyllene korkåpa eller att en som är utom andliga
ståndet ligger på knä i kyrkan, icke vetande vad han mumlar eller
pladdrar, det kalla de ett kristligt och härligt verk, vilket man icke
nog kan berömma. Men att en fattig flicka väl sköter ett spätt barn
och troget gör det henne är anbefallt, det räknas för intet".
Det är — för att nu se också på annat arbete än det
hantverksmässiga — karakteristiskt, att Luther i sitt anbefallande av att
läroanstalter för meniges barn inrättas i städerna, klandrar
klosterskolorna därför att de låta bedjande och sjungande ta alltför stor plats
i förhållande till undervisning och lärande. Det röjer övergången
från medeltidens känslokultur, för vilken bön och psaltarläsning
innebar den utkrävda andliga övningen eller prestationen, till
renässansens intelligenskultur. Icke att försättas i inre vila och stämning, utan
få en väg till forskande och förstående blev nu målet för andens
idrott. Motorn för utnyttjandet av boktryckerikonstens nya
möjligheter var företrädesvis det religiösa intresset; man lärde inom
lutherdomen läsa för att studera bibeln. Vi veta hur bokkulturen löst sig ej
blott ur de religiösa drivkrafternas, utan också ur själva
bildningssyftet ur andra synpunkter. Mycket bokstaverande och
examensbluff utan vetgirighet och forskarhåg, vilket bland oss räknas för
bildning, torde en gång bli reducerat till samma intighet som
böne-rabblandet, löst från innerligheten I1) Prästens gärning är ej mera att
förmedla mässoffret, utan att vara Ordets tjänare och folkets lärare.
Inställningen till arbetet är hos Luther mera emotionellt än
intellektuellt betonad. Den betingas djupare av förhållandet till våra
medmänniskor än av förhållandet till arbetet själv. Det har med
rätta framhållits att de kulturskapade organisationerna hos Luther
aldrig räknas med på samma sätt som de naturgivna
samfundsarterna familj, folk, mänsklighet (vilket icke strider mot stadens
ram som befintlig bakgrund för Luthers blick på arbetet).
Framför allt är det arbetslivets samband med familjen som Luther
ägnar sitt intresse, familjen som han rehabiliterar — man vore fres-
*) Examen är inträdeskort till att komma sig upp här i världen, som de
fromma övningarna beredde för ingång i saligheten — en karriär som lockade
den medeltidskristne vida mer än den förra.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
