Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 / 362 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

självfallet allt som kunde till dem avstås; men det blev ändå endast
svältlöner. Helt enkelt emedan bristen på ingenjörer och
kvalificerad ledning gjorde att arbetskraften icke kunde rätt utnyttjas.
Emedan en stor del av industrien arbetade för halv maskin eller stod
stilla samt hela utrustningen var försliten. Arbetarnas stora andel
av industriens ekonomi stod alltså i omvänt förhållande till varje
arbetares genomsnittliga produktion och därför med
naturnödvändighet också till arbetslönerna. Förhållandena ha emellertid ändrats
och ändras med varje ny skörd av röda ingenjörer från de tekniska
högskolorna och med varje dag av ny industriell erfarenhet
oupphörligen i riktning mot ett bättre utnyttjande av arbetskraften.
Därvid ha lönerna kunnat efterhand höjas, samtidigt som deras andel av
produktionens ekonomi sjunkit och priserna på industriprodukterna
kunnat nedsättas.

I början av 1925 kom av industriens utgiftskonto 31 % på inköp
av råvaror, 12 % på verktyg m. m., 8 % bränsle, 10 % omkostnader,
7.5 % skatter och acciser samt ännu 26.5 % på arbetslöner (mot 17 %
före kriget) och 5 % på övriga förmåner för arbetarna. Sedan dess
har arbetslönernas andel uti produktionsekonomien sjunkit till 24 %
och utgifterna för bränsle till 4.7 %. Under nästa år beräknas
lönerna gå till endast 23 % och bränsle till 4 %.

Antalet organiserade arbetare utgjorde:

	1/7 1924	1/10 1924	1/1 1925
inom Statsindustrien	1,846,000	2,025,000	2,045,000
„ Kooperationens industriföretag	74,000	98,000	116,000
„ Enskilda industriföretag	116,000	130,000	124,000

Dessa siffror visa bl. a. även såväl de enskilda företagens relativa
obetydlighet som att dessas uppväxande icke sker jämförelsevis
hastigare än de allmänna företagens. Inom dessa senare skola för övrigt
arbetarnas antal under det nu förestående arbetsåret ökas med
ytterligare 21 %. Arbetslösheten har först under juli och augusti
innevarande år börjat på allvar sjunka, förmodligen i samband med de
förut berörda nya jordbrukslagarna, varigenom strömmen till
städerna av arbetslöst bondefolk hejdats. Vad som däremot är särskilt
påfallande är, att kvalificerad arbetskraft nu jämförelsevis föga
beröres av arbetslösheten. Inom åtskilliga branscher råder tvärtom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>