Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stark brist på sådan arbetskraft. Enbart inom storindustrien kräves
1925—26 371,300 nya arbetare, därav 257,800 kvalificerade, och de
närmaste månaderna 72,000 nya arbetare inom textil- och 54,000
inom metallindustrien. Då verkligt kvalificerad arbetskraft inom
dessa branscher icke finnes, och samtliga landets fabriksskolor
beräknas lämna endast 110,000, står man här inför betydande
svårigheter. Man har emellertid tänkt sig lösningen så, att arbetarna
så att säga flyttas upp, så att de mindre kvalificerade få försöka
sig på mera kvalificerat arbete och ny okvalificerad arbetskraft
placeras på mindre krävande platser.
Såsom av de förut meddelade produktionssiffrorna framgår, sker
emellertid ökningen av arbetarnas antal icke i så hastigt tempo som
produktionsökningen. Produktionen pr arbetare har under
arbetsåret 1924—25 inom första gruppens företag ökats med icke mindre
än 40 %, och uppgår nu till 85 % av förkrigstidens. Återstående
15 % ökning beräknas genomförda under det förestående
arbetsåret.
Medellönen pr arbetare har under det nu tilländalupna arbetsåret
uppgått till 41.5 rubel i månaden eller, enligt
Riksplanekommissionens beräkningar, till 83 % av förkrigstidens. Genomsnittliga
arbetslönen kommer nu att höjas till 48 rubel. Däremot komma nu även
bostäderna, vilka arbetarna hittills under rådsregimen erhållit gratis,
att handhas såsom ekonomiska företag i avsikt att driva fram de i
allmänhet på kooperativ basis med statsunderstöd organiserade
bostadsbyggena, och arbetarna skola betala i medeltal 3 rubel pr månad
i hyra. Om hänsyn tages såväl härtill som till de efter årets skörd
sjunkande levnadskostnaderna, komma arbetslönerna (fortfarande
enligt Riksplanekommissionens beräkningar) i nivå med
förkrigstidens. Häremot svarar ju t. ex. i Sverige en stegring av
reallönerna med några procent — ett förhållande, som dock icke bör
föranleda till falska slutsatser. Ty olika förhållanden kunna icke
korrekt jämföras.
Härmed är icke sagt, att de ryska arbetslönerna äro lika höga som
Västeuropas. Den ryske arbetaren, sedan gammalt van vid långsam
takt, kan endast småningom vänja sig vid den arbetsintensitet, som
kräves i Västeuropa. Industriens organisation under den korta tid
återuppbyggnadsarbetet varat, och varunder brist rått på
kvalificerad ledning, måste dessutom självfallet ännu lämna åtskilligt
övrigt att önska. Industriens grundkapital (byggnader, maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
