- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
380

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Sköld, Per Edvin: Jordbrukskolonisationen i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38Ö

tER EDVIN SKÖLD

få tillföras i form av konstgödning. Gruskörning, kalkning och
övergödsling äro de åtgärder, som behövas för att torvmarken skall
lämna något så när säkra skördar. De innebära emellertid sådana
kostnader, att marken även i detta fall blir dyrare än gammal åker.
De medföra dessutom ett behov av underhåll, som gör
torvmarks-åkern dyrare i drift än annan åker. Härtill bör läggas, något som
den föregående framställningen velat understryka, att
torvmarks-jordbruket kräver mer av speciella insikter och erfarenhet än
jordbruk i allmänhet, varför det medför särskilda svårigheter, att på
dylik mark sätta kolonister från andra yrkesområden än jordbruket.
Slutsatsen måste även i fråga om kolonisation på torvmark bliva,
att ej heller den är i vanlig mening räntabel.

Med ovanstående är ingalunda sagt, att nyodlingsverksamheten
är av ondo — ja, ej ens att den i det individuella fallet är
oekonomisk. Oavsett att det naturligtvis i vissa fall kan finnas
odlingsmark, som låter förvandla sig till åker för rimliga kostnader, så äro
många sådana förhållanden för handen, där det kan vara
ekonomiskt att bryta ny mark, även om den vid beräkning av de
erforderliga prestationerna enligt gängse pris blir dyrare än gammal
åker. Detta gäller främst sådana fall, där nyodlingen verkställes
på annan tid än den, som behöves för att skaffa livsuppehället. Det
är förhållandet i fråga om bonden, som låter för gårdens skötsel
behövlig arbets- och dragkraft syssla med nyodlingsarbetet på tider, då
det egentliga jordbruksarbetet är mindre trängande, liksom också
i fråga om den, som först gör sitt dagsverke för det dagliga brödet
och därefter ägnar viss tid åt att odla för egen räkning, det kan gälla
en bondson liksom också en lönarbetare. I dessa fall ägnas en del
arbete åt att skaffa sparkapital; arbetet blir sämre betalt än gängse
lön, men man nöjer sig därmed, emedan bättre utvägar att använda
denna arbetskraft äro stängda. Nära de företeelser, som ovan berörts,
står det fall, där på grund av förvärvsarbetets säsongkaraktär och
otillräcklighet ett tillskott till försörjningen måste sökas i form av en
smula jordbruk. I trakter, där tillgången på odlad jord är ringa,
blir under sådana förhållanden nyodlingsverksamhet av nöden. Det
är just i denna riktning den norrländska kronoparkskolonisationen
numera syftar, i det att den avser att understödja de obesuttna
skogsarbetarna i deras strävan att få jord att bruka vid sidan av
skogsarbetet.

Förutsättningarna för en ekonomisk nyodlingsverksamhet torde
alltså kunna sammanfattas däri, att nyodlingen måste ske såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free