- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
383

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKAN OCH HENNES ABBETE

383

ett storgods med brinnande hänförelse åt folkskollärarens på den
tiden så ringaktade kall. Han talade sålunda med erfarenhetens rätt
om en arbetslycka, helt frigjord ur bördens, penningens eller nödens
hämmande anvisningar.

Geijers idéer som Rudenschölds blevo praktiskt sett nedplöjda i
jorden under maskinteknikens storplog; sällsamt är det att deras
tankar tvärs över ett tidevarv nu åter börjat få liv eller åtminstone
uttrycka en mening, en möjlighet för framtiden, ej blott en
förgången idyll.

Luther hade gjort tjänsten åt nästan till arbetets mål,
kalvinismen hade via tanken på Guds ära fört arbetet fram till ett slags
självändamål och livsmedelpunkt. 1800-talet upplevde en oerhörd
stegring av allt vad till arbetet hör: intensitet, omfång, fart, materiell
omvandling, tids- och rumsbegreppets reducering, ja själva
människans förvandling från arbetets herre till arbetets träl. Begreppet
Gud och nästa har i sammanhang med arbetet ytterligt förtunnats.
Nästan man arbetar för har man inte mera inom synhåll, Gud ännu
mindre — där har blivit för många sakliga mellanled, i form av
korporationer, maskiner, spekulationer etc.

På ytan tyckes penningen — i kapitalets eller försörjningens
proportioner — och icke arbetet själv vara arbetets mål. Men som
penningen själv återigen blivit den viktiga hävstången för arbetets
igångsättande, betonas just därvid än mer arbetets herravälde och
monopol över människan. Hennes nöd, hennes kamp, hennes
drömmar och hennes liv centraliseras som aldrig förr kring arbetet eller
kring dess indirekta resultat förtjänsten, penningen. "Gör med
minsta kraftförslösning guld av muskelenergi’’ — så lyder formeln
för arbetet som alkemi.

Viktor Rydberg sjöng i Grottekvarnen ut sin avsky för den nya
avguden, det industrialiserade arbetet med dess vinningssyfte,
konkurrensjäkt och människoutsvettning; det var för honom en rent
helvetisk inrättning. Han menar (med sin Prometheus) att "tänka och
svärma" är en människas rätta kall. Med allt sitt bittra patos talar
och sjunger han ur ett annat problemläge än nuets. Möjligheten
att bemästra själva "Grottekvarnen" på nya vägar, skymtade ännu
ej för Viktor Rydberg; den representerade i sig själv mörker och
nöd. Ludvig Nordström framhåller däremot i nuet vår "maskinella"
tidsålder som medlet för världsstadens fulländning. Och i sin dikt
"Gudsmodern i gathörnet" besjunger Harry Blomberg i samma
$nda det moderna arbetets gudom:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free