- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
382

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKAN OCH HENNES
ARBETE

EN PSYKOLOGISK-HISTORISK BELYSNING

Av EMILIA FOGELKLOU.

VII.

C\//EDAN UVERTYREN TILL ARBETETS ÅRHUND-

I fyi rade spelas upp därute i de stora industriländerna, ha
V—y F \s vi häruppe i Sverige ett par tänkare över historia och
uppfostran, vilkas ord klinga som drömmares i maskinhetsens och
organisationernas epok, men som kanske sedan ännu en tidsbölja
förrunnit alltmer skola synas peka i riktningen framåt, ej tillbaka
eller ovanför realiteten.

Jag påminner om det Geijerska: Det finns för varje människa
någon enda sak som lion förmår uträtta bättre än varje annat väsen.
Där är personlighetstanken om någonsin översatt i arbete. Här
utgås det från att prestationen — likaväl som anletet, ögonen,
händerna — är bärare av upphovsmannens karakteristiska skaparprägel
och oumbärlighet. Detta låter ju som idel hån mot varje lättersatt
eller överflödigt par armar och ben — om det inte på samma gång
innebure något av ofrånkomligt ideal.

Eller låt oss dröja vid Thorsten E/udenschiölds stora idé om
ståndscirkulationen! Han går ut ifrån att varje barn, oberoende av
föräldrarnas förmögenhetsställning, bör fostras för det hantverk,
studium eller ämbete, i vars riktning de stora, eller små,
centralanlagen peka. Där skulle alltså råda icke blott idémässigt, utan till
och med rent köttsligt, oförstörbart broderskap mellan smeden och
överståthållaren, mellan trädgårdsmästaren och godsägaren,
disponenten och maskinarbetaren.

Det moderna hånlöjet över den opraktiska beräkningen att låt oss
säga smeden skulle vilja ha sin son "bara" till smed — för att nu
inte tala om den dåre till godsägarson, som .ville bli trädgårdsmästare
eller bokbindare — det kunde Rudenschiöld för sin del ha mött med
ett leende av ädlare art. Själv ägnade sig ju denne aristokrat från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free