- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
391

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Oljelund, Stefan: Fackliga spörsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FACKLIGA SPÖRSMÅL

391

mellan sig? Kan det ens under någon förevändning få inträffa att
arbetare, alltså personer tillhörande arbetarklassen, vägras tillträde
i fackförening och därmed avstängas från arbetstillfälle? Är det
överensstämmande med rörelsens gemensamma intressen att en
arbetargrupp på bekostnad av en annan höjer sina löner till en nivå som
kan anses oskälig?

Dessa frågor ha uppkastats icke för att en för en besvaras. De
ha uppkastats för att i någon mån belysa det problemkomplex,
fackföreningsrörelsen har att brottas med.

I nuet är det främsta instrument, fackföreningsrörelsen
arbetar med, kollektivavtalet. I detta finnes uttryckt de lönebelopp
och arbetsvillkor, som i ett visst fack eller yrke gälla under viss
tid. Kollektivavtalet uppbäres av föreningar på ömse sidor,
icke av enskilda personer. Löntagarens anställningsform har
helt förändrats i och med att arbetsanställningen reglerats genom
kollektivavtal och icke genom enskilt arbetsavtal. Den enskilde
arbetaren och företagaren kan praktiskt taget icke öva något inflytande
på innehållet i ett kollektivavtal. Han kan det visserligen såsom
röstutövare i en demokratisk församling; dithän begränsar sig dock
inflytandet. Röstsiffrorna vid tillfällen, då det beslutas om strejk eller
ett medlingsförslags öde avgöres, visa också ofta att en stor minoritet
arbetare alldeles underlåter att ens begagna sin rösträtt trots att det
så omedelbart gäller deras väl och ve. Som så ofta annars befinnes
det att där inflytandet är begränsat där avtager ock intresset. Det
enskilda arbetsavtalet eller överenskommelsen har ersatts av
kollektivavtalet, varav följer att kollektivavtalet fått verkningar så intimt
berörande ett antal medborgare att detta dokument är av största
samhälleliga intresse. Både juridiskt och moraliskt. Så vidga sig
fackföreningsrörelsens uppgifter till att vara icke blott de
egendoms-lösas värn utan för samhället i dess helhet av ingripande betydelse.
Det allmänna kan icke stå likgiltigt för fackföreningsrörelsens
verksamhet.

Ett uttryck för detta är socialministerns, hr Gustav Möller,
yttrande i svaret på interpellationen om arbetsfreden, att han för sin
del kunde vara med om en utredning angående möjligheterna att
med vår lagstiftning införliva den rättsordning man medels det
kollektiva avtalsförfarandet på arbetsmarknaden uppnått.

Det kollektiva avtalsförfarandet skulle härigenom ges större
stadga. Formerna för en dylik lagstiftning blir det naturligtvis en
kommande utredning som får fastställa. Naturligtvis finnes därvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free