- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
392

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Oljelund, Stefan: Fackliga spörsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392

STEFAN OLJELUND

en del brukbart att hämta ur de förslag som tidigare utarbetats. Det
förtjänar erinras att Landsorganisationens förre ordförande hr
Herman Lindqvist ställde sig sympatisk till den del i det av
socialstyrelsen år 1915 utarbetade lagförslaget "om vissa åtgärder till
främjande av arbetsfred’’, vilket handlade om upprättande av en
arbetsdomstol. På Landsorganisationens kongress år 1917 svarade hr
Lindqvist på de angrepp som riktats emot honom för denna hans
uppfattning bl. a., att han ansåg det naturligt att tolkningstvister
och rättstvister alltid skulle avgöras av skiljedom och att de icke
voro lämpliga för avgörande genom maktmedel. Bästa sättet
menade hr Lindqvist för sådana tvisters avgörande vore att upprätta en
hela landet omfattande arbetsdomstol.

Naturligtvis kan man fråga sig om det föreligger behov av
lagstiftning på detta område. Det kan med skäl hänvisas till, att de
tillfällen äro få, då en rättstvist går till avgörande genom öppen
konflikt. Avtalen hänvisa ju som regel till att tvister angående avtals
tolkning skola avgöras genom skiljedomstol, antingen genom den
Centrala skiljenämnden eller genom nämnd sammansatt på sätt
avtalet föreskriver. Man kan för närvarande icke spåra om
utvecklingen tenderar till att denna metod alltmer kommer till användning.
Dock saknas på detta område tillbörlig stadga. Den elakartade
murarekonflikten år 1923 tydde på brister i kollektivavtalsförfarandet.
Samma är förhållandet vid den konflikt som nu senast lagt beslag
på uppmärksamheten, striden vid Stockhaus i Stockholm.
Utvecklingen borde nu vara hunnen till en punkt, att man allmänt kunde
vara enig om, att, sedan ett kollektivavtal träffats, tvister
uppstående därefter borde avgöras medelst skiljedom. Det finns inga
tvister mera elakartade än de som uppstått under ett avtals
giltighetstid. I det fallet kan man hänvisa till murarekonflikten och till
den långvariga elektrikerkonflikten i Stockholm, som medförde
många och svåra komplikationer. Genom att i lagstiftningen
införliva den rättsordning vi nu nått på arbetsmarknaden skulle denna
del av stridsämnena på arbetsmarknaden vara undanryckt
maktstriderna. Genom att kollektivavtalsförfarandet bleve en av alla parter
erkänd rättsordning skulle den första grunden vara lagd till en
industriell rättsordning, vars gestaltning man visserligen nu endast mycket
svagt kan skönja, men som dock givits en första kontur i det förslag
till industriell demokrati, som för någon tid sedan såg dagen. Man
har säkerligen, med stöd av dessa vaga försök till skapande av en
laglig ordning på arbetsmarknaden, rättighet att påstå att tiden nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free