- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
408

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Olberg, Paul: Ryska agrarrevolutionens resultat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storgodsen överflöd av jord skulle vara förhanden. Det var emellertid icke
fallet. Efter en tillförlitlig officiell undersökning beträffande
jordbesittningen i ett distrikt (Gardonsk. guv. Waronesch), som kan
betraktas som typiskt för Ryssland, hade där som följd av
agraromvälvningen böndernas besittning tilltagit med blott 16,8 %; därav
hade bönderna redan före revolutionen haft hälften i arrende. På
grund av revolutionen har emellertid småbondeklassens
jordbesittning ansenligt förökats, om ock icke överallt tillfredsställande. Det
kunde icke helt uppnås till följd av brist på "fri" jord på
Rysslands samtliga områden. I alla fall har bondeklassen nått
ekonomisk befrielse från storgodsägarna. Av icke mindre betydelse för
bonden är jordbesittningens politiska trygghet. En svår villfarelse
vänta alla som tro det vore möjligt att på landsbygden återställa
förhållandena före revolutionen. Man missförstår fullständigt
bondens själsförfattning, om man hänger sig åt denna illusion. Under
de senaste åtta åren har bonden genomgått en ofantlig psykologisk
revolution. Han är icke mera som tidigare den tsaristiske
överhetsstatens eländige undersåte. Han är fullt medveten om hur han bör
försvara sina intressen. Ej heller en regering, som förelade sig den
utopiska uppgiften att på allvar förverkliga den det allmännas
äganderätt till jorden, som ännu på papperet kvarstår från
revolutionsårens dekreter, skulle under några omständigheter kunna hålla
sig kvar vid styret. Det finns ingen makt i världen, som vore i stånd
att tvinga bönderna att avstå från den så svårt tillkämpade jorden.

Den ryska agraromvälvningens första period, åren 1918—1921,
kännetecknades av en fortgående uppdelning av jorden, syftande till
att förverkliga jämlikhetens ideal beträffande jordbesittning och
boskapsbestånd, såväl som att kunna tillfredsställa fordran på jord för
den tillväxande lantbefolkningen. På ekonomiska, sociala och
psykologiska grunder var denna rörelse från början dömd att
misslyckas. Den sociala olikheten bestämmes som bekant icke blott av
ekonomisk besittning, utan av duglighet och energi, arbetskrafternas
antal, arbetets organisation och många andra faktorer. Dessa
faktorer hava utövat sin verkan på den ryska bondeklassens utveckling
under de senaste åren. Så kunde vi år 1920 visserligen fastställa
en viss utjämning inom den ryska bondeklassen, men blott av
övergående natur. Den ekonomiska skiljaktigheten är därigenom icke
försvunnen. Detta kan konstateras av följande uppgifter ur en
sovjetsk publikation ("Sozialistitscheskoje Schosjajshvo", n:r 2,
1924) över bondeklassens sammansättning åren 1917—1920:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free