- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
454

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

EMILIA FOGELKLOÜ

50—300 % ombyten pr år. Arbetets art blir det tillfälliga,
förtjänsten det konstanta, som sökes. För en individ som står i så löst och
opersonligt förhållande till sin verksamhet, är det inte så förfärligt
besynnerligt om han för minsta möjliga job vill utvinna mesta
möjliga lön — denna sistnämnda är ju hans enda egentliga motiv för
att "jobba". En sådan relation av trälbundenhet nedsätter
emellertid icke endast produktionen; den skadar också individen, såvida
icke denne kan skaffa sig etisk kompensation genom fritt givet
arbete, såsom exempelvis föreningsarbetet varit för många bland de
bästa. Där gåvo de tid och krafter utan ett öres betalt.

Det finns massfabrikationer, som aldrig bort vara till, fula,
dåliga eller skadliga varor som ingen kan intressera sig för såsom
resultat; det finns andra arbeten, som betyda ett slöseri med
(obesjälad och ointresserad) människokraft, som borde ersatts med
maskiner; det finns vidare en mångfald andra faktorer, som genom sitt
understrykande av hur dyrt det är med pengar och hur billigt det
är med människor och hur ointressant med arbete komma
ofrihetskänslan att häfta vid arbetet, på ett medvetnare sätt än i
förgången tid.

Som motvikt börjar mer och mer arbeta sig fram ett krav på
människoekonomi, till nya möjligheter för utrymmes- och
frihetskänslan i arbetet. Man börjar på allvar att räkna med de organiska
förutsättningarna för gott arbete: sömn, vila, skydd mot kroppsliga
faror (om också ännu icke i nämnvärd mån med de psykiska och
andliga).

De tidigaste formerna av människoekonomi — såsom
Taylorsyste-mets energibesparingar, genom studiet av handgrepp, böjningar etc.
— hälsades knappast med bifall från arbetarehåll. På grund av ett
opedagogiskt, om också ej vinningslystet, införande av den nya
besparingstekniken, blev den på sina håll föremål för mycken
misstänksamhet, såsom i grunden ett rent utsvettningssystem. Dess
huvuddrag kunde dock på andra håll leda till mycket gynnsamma
mottaganden såväl som resultat, under entusiastisk kooperation från
arbetarnas sida. (Se bl. a. exemplen i J. Leitch, Man to man. The
Story of Industrial Democracy).

Det var nya trötthetsfaktorer, som fabrikernas inomhusarbete
medförde och som underströko ofrihetsrelationen inför arbetet. Det
var inte bara uttröttning i muskulär och gammaldags mening —
sådan trötthet som kommer lemmarna att behagligt räta ut sig och
njuta sin vila; det var också uttröttning genom för ringa och för en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free