- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
455

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKAN OCH HENNES ABBETE

455

sidig rörelse. Det var vidare luftförgiftning, och det var uttråkning,
som förorsakade dessa fysiologiska förändringar, som vi slå ihop
under namnet trötthet. Redan Ruskin hade fördömt dessa fängelselika
lokaler med konstgjord belysning, vilka sögo människorna in i sig
ifrån det friska utelivsarbetet. För att nu inte tala om de mera
subtila undersökningarna över den psykiska verkan av rent mekaniska
ljudupptaganden — visslor, surranden, dån o. s. v. — i motsats mot
vindens, fåglarnas, trädkronornas eller vattnets sus och brus och
låtar därute under bar himmel eller de gamla arbetssångernas rytm
i jämförelse med den dova entonigheten i fabriken!

Det moderna studiet av den mänskliga arbetskraften har tillfullo
bevisat vinningen för alla — för arbetarna, arbetet, arbetsgivaren —
av sådant som Ventilering, raster och rörelseekonomi. Den häftiga
ansträngningen under de första krigsåren fick sitt arbetsresultat
vederlagt av påtagliga efterreaktioner i arbetsfientlighetens te¾ken.
Det är alldeles tydligt att kortare perioder av intensivt arbete äro
mera till alla parters fromma än långa perioder av både
överansträngande och av slött arbete. Erfarenheten omsattes i
8-timmars-lagen, som emellertid vid sin sida kräver många andra insatser för
sin fulla gagnelighet.

Om "tråkighet" i allmänhet är oetisk — och därom är väl intet
tvivel —, dess värre blir denna egenskap såsom etikett för en
människas hela verksamhet. Mer och mer börjar man varsna
nödvändigheten av uppryckningsmotiv: omväxling, delaktighet i vinst,
beford-ringsmöjligheter o. s. v. Hela denna uppryckning har under det
förflutna stadiet av otaliga arbetare måst sökas utanför jobbet, i
föreningsliv eller i jäktande förströelser såsom ren reaktion mot
tråkigheten. Också här börjar dock skymta nya möjligheter, att också
inom arbetssfären få in allt mera av intressesporrande faktorer, till
gagn för både arbetet och individerna.

En annan, kanske den mäktigaste, orsaken till den personligen
ofria inställningen till arbetet är ju arbetslöshetens hotande spöke.
Detta medför ett avsiktligt förlängande av tidsåtgången för en
uppgift. Efter anteckningar från ett föredrag av Malcolm Sparkes (vid
Kväkarnas Industry for Service i London 1922) lades i England 1885
som regel 12—1500 tegel per dag (ackordsarbete), 1912 däremot
500—600 på motsvarande tid och 1920 endast 300 eller färre, medan
däremot under ’ ¾uilding-guild ’s’’ första glansdagar 350 tegel lades
per timme! Detta enda exempel är typiskt för verkan av olika
psykisk inställning till arbetet. Byggnadsarbetets karaktär av säsong-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free