- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
457

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKAN OCH HENNES. ARBETE

457

den (familjeliv, skaplynne, sjuklighet o. s. v.), som kunna göra
arbetet till ett ok. Det visar sig ju också här, att nya personliga motiv
(t. ex. en lycklig förlovning, ett efterlängtat barn, eller dylikt), kan
kasta en glans av fri insats också över mycket enformiga arbeten.
Den allra svåraste och djupast liggande personliga faktorn
härvidlag torde nog vara de brister i utbildning och uppfostran, som nödga
en människa att taga till sitt arbete på måfå endast för utkomstens
skull. Ehuru vi till och med där så är fallet mer och mer börja
skönja en ljusning till frihet — främst kanske genom
8-timmars-lagen, som rätt utnyttjad kan ge utlösning för outnyttjade sidor
hos den arbetande —, så för oss dock denna synpunkt över till den
andra kvalifikationen för kallet: ett arbete i överensstämmelse med
anlagen.

X.

Eedan Aristoteles såg som människans högsta goda en utlösning
av alla hennes anlag. Detta skulle uppfostran främja.

Det finns i varje tidevarv några få genier med så särpräglade
anlag, att de bryta sig igenom alla hinder fram till det verk, som utgör
deras djupaste lycka och livsmening. Andra åter ha så fullt upp av
talanger, att de kunde bli snart sagt vad som helst — vilket mer än
en gång resulterar i oförmåga att kanalisera begåvningen för någon
bestämd verksamhet. Ännu andra äro — åtminstone vid skoltidens
slut — så outpräglade till sina anlag, att de även under full
ekonomisk frihet alldeles icke veta något att välja. Få de utbildning och
verklig kunnighet i något fack, blir detta självfallet deras.

Småbarn, som i regel ha klart för sig vad de vilja bli, säga:
sockerbagare, kusk eller mamma. Den gryende ungdomen, som läst
böcker, säger: detektiv, flygare, skådespelare, författare, ingenjör,
sjöman. Och stundom faller valet på just det som man inte har
anlag för och just därför vill ha. Det finns människor som t. o. m.
på denna — överkompensationens — väg nått fram till sitt kall;
Demosthenes’ viljetyp finns också i våra dagar!x)

Det finns arbeten sådana som husmoderns eller lantmannens,
vilka i och för sig innebära en så mångsidig utlösning av de prak-

*) Demosthenes ville bli vältalare. Men hans rent organiska förutsättningar
lågo emot, och han utskrattades. Med okuvlig energi bortarbetade han ur tal
och röst alla störande element, tills han slutligen framstod som — Greklands
störste vältalare.

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free