- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
456

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456

EMILIA FOGELKLOU

arbete med periodisk begränsning nödgade (från början av
solidaritet med kamrater och till förkortande av arbetslöshetstiden) till
slöarbete — det saknas inte tendenser till ett skråmässigt bindande
härvidlag, en ny (eller kanske rättare återuppdykande) tvångsfaktor,
änskönt i omvänd riktning mot skrånas. Den nya vind av
självständig insats till gemensamt gagn, som bröt fram i "Building
guildV, första tid eggade krafterna och intresset till
häpnadsväckande resultat under frihets- och lustkänsla (i motsats mot
träldoms-och olustförnimmelsen under en näst föregående period).

Utsvettningstidens missbruk av organisk människokraft alstrade
nöd, sjukdom och bitterhet; tvånget till lättjefullt arbetande har å
andra sidan ödesdigra etiska följder. Det skadar ansvarskänslan över
huvud. Det är tydligt, att arbetslösheten och fruktan för
arbetslöshet ännu är en av de allra mest hotande och svårövervinneliga
farorna för det mänskliga i maskinteknikens och överbefolkningens
århundrade.

I sammanhang därmed står ock den otrygghet, som flerstädes
hänger samman med betalningsmetoderna. Den människa, som har
betalt pr år, känner sig betydligt friare i sina rörelser än den som
avlönas pr dag, för att nu inte tala om dem som har det tryggat
för hela livstiden med pensioner och räntor och allt. I skarp erinran
står för mig en lovdag, som en stor fabrik gav sitt folk på
"svenska flaggans dag". För hela kontorspersonalen betydde det en
gyllene dag, en present av frihet, som icke kortade av månadslönen.
För alla fabriksarbetarna betydde det en dagspenning mindre för
veckolönen, med svårt avbräck för beräkningen att lägga av så och så
mycket till ett par skor, till hyran eller dylikt.
Många sådana pinande och bindande ofrihets- och
otrygghetsmoment uppstå helt enkelt genom okunnighet eller brist på fantasi att
sätta sig in i andras förhållanden. De ha i regel alls icke någon
medveten udd, utan kunna med alla sina bittra konsekvenser vara
framsprungna av pur välmening, såsom i nämnda fall, men i oförmåga
att hantera ’’instrumentet’’.

Det skall naturligtvis icke förglömmas att vissa ofrihetsfaktorer
nu som alltid förr sammanhänga med personliga förhållanden.
Jämför man mottagandet vid olika fabriker av en sådan sak som
Taylor-systemet t. ex., finner man det diametralt olika, allt eftersom
arbetarna vädrat ett påtvingat utnyttjande av varje kraftmöjlighet eller
ett försök från ledningens sida till ömsesidigt gagn. I detta
sammanhang kunna vi ej ingå på alla de skiftande privata missförhållan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free