- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
466

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Sterner, Rich.: Konjunkturrörelse och penningvärdesändring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

466

RICH. STERNER

II.

Penningvärdesändringars uppkomst.

Innan vi söka sätta oss in i hur problemet tar sig ut från dessa
synpunkter, göra vi emellertid klokt i tänka efter hur en
penningvärdesförändring överhuvud taget uppkommer.

Penningvärdet bestämmes ju i första hand genom förhållandet
mellan den cirkulerande betalningsmedelsmängden (check- och
växelrörelse etc. sålunda inräknad) och omfånget av den med dessa
betalningsmedel verkställda omsättningen av varor och tjänster. En
förändring i penningvärdet kan sålunda komma till stånd på
åtminstone två olika vägar.1)

Vi vilja först tänka oss att det är betalningsmängden som ändras.
En dylik ändring kan inträda på flera olika sätt. I första hand
erinrar man sig ju förhållandena vid det pappersmyntfotssystem,
som tillämpats under senare år. Regeringarna ha genom kriget
kommit i oerhörda finansiella svårigheter och därigenom tvingats —
eller åtminstone trott sig tvingade — att skaffa nödiga inkomster
genom våldsamt ökad sedelemission. När det finansiella trycket så
i någon mån släppt efter, har man mångenstädes velat åter höja
penningvärdet till det gamla guldpari, bl. a. genom att låta
statsinkomsterna överstiga utgifterna och makulera det överskott i sedlar man
sålunda får in.

Vid mera normala förhållanden är det huvudsakligen genom
storleken av bankernas vanliga utlåning, som den inom rörelsen
befintliga betalningsmedelsmängden bestämmes.

Som det är en viktig bankmannaregel att i görligaste mån
tillfredsställa varje vederhäftig låneefterfrågan, blir storleken av
denna utlåning i sin tur närmast bestämd genom låneräntorna,
och dessa följa i allmänhet vederbörande riksbanks diskontosatser.
Vid ett för varje ögonblick bestämt läge kan alltså diskontot så
avpassa betalningsmedelsmängden, att ett konstant penningvärde
upprätthålles. Men över- eller understiger diskontot detta läge, uppstår
prisfall respektive prisstegring.

Men hur är det vid guldmyntfot? Blir inte penningvärdet där
omedelbart reglerat genom guldvärdet ? Ingalunda. Om guldvärdet
skulle falla till följd av stegring i guldproduktionen eller minskning

*) Egentligen är det inte fullt så enkelt. Vi skola längre fram antyda en
viktig komplikation,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free