- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
467

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Sterner, Rich.: Konjunkturrörelse och penningvärdesändring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONJUNKTURRÖRELSE OCH PENNINGVÄRDESÄNDRING 467

i den industriella guldefterfrågan etc, så kan dess samband med
penningvärdet endast bevaras genom att diskontot bringas att
understiga det omtalade jämviktsläget och sålunda framkalla en
tillräckligt stor ökning i betalningsmedelsmängden, och skulle guldvärdet
tendera till stegring, kan det bli nödvändigt att på motsvarande sätt
låta diskontot inta ett onormalt högt läge.

Emellertid kan en avvikelse från låneräntornas jämviktsläge
komma till stånd på annat sätt, än genom att låneräntorna själva
ändras. Det omtalade jämviktsläget är nämligen ingen fix storhet
utan tvärtom något i högsta grad fluktuerande. Låneefterfrågan
rättar sig ju inte bara efter räntekostnaden utan tar i minst lika
hög grad hänsyn till den vinst, som man kan få genom att låna upp
kapital och investera detta i produktionen. Och dessa vinstutsikter
kunna ju växla högst betydligt och sammanhänga i väsentlig mån med
det allmänna konjunkturläget. På detta sätt kan en
konjunkturrörelse, som från början kommit i gång på fullt naturligt sätt, dra
med sig en förändring i prisnivån och därmed få ett artificiellt
inslag. Om man t. ex. gjort någon betydelsefull teknisk uppfinning,
som i framtiden kommer att medföra produktionsökning, men vars
exploaterande kräver ansenligt kapital, så kommer naturligtvis
detta att medföra stegrade anspråk på kapitalmarknaden. Det
riktiga vore nu, att bankerna ögonblickligen höjde sina lånesatser, så
att den totala låneefterfrågan hölles kvar på ungefär samma nivå
som förut. Men detta förutsätter en synnerlig insikt och
påpasslighet, och det är inte alltid säkert, att bankerna i tillräcklig grad
förfoga över dessa egenskaper. Och för övrigt äro de väl heller inte
så särskilt angelägna om att på så sätt inskränka utlåningen. De
vilja tvärtom gärna "gynna produktionen" och i högsta möjliga
grad öka sin omsättning. Och visserligen äro de medel de själva
förfoga över begränsade, men de kunna alltid vända sig till
riksbanken. Här kunna de dock möta ett visst motstånd. Vid
pappersmyntfot är det nog inte så farligt därmed, men man skulle vänta, att
guldet borde sätta stopp för dylika anspråk från produktionens
sida. Så sker kanske också i de flesta fall — men inte i alla! Om
samma tendens till onormalt stor utlåning samtidigt gör sig gällande
i flera ledande guldmyntfotsländer, kan det mycket väl hända, att
den slår sig igenom. Den extra betalningsmedelsemissionen med ty
åtföljande penningvärdesfall kommer nämligen då inte med
säkerhet att medföra, att penningvärdet sjunker under guldvärdet, utan
i stället, att guldvärdet följer med. Ty av skäl, som vi här inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free