- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
473

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Sterner, Rich.: Konjunkturrörelse och penningvärdesändring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONJUNKTURRÖRELSE OCH PENNINGVÄRDESÄNDRING 473

efter. Ja, det är inte uteslutet, att de stiga utöver sina ursprungliga
jämviktslägen. Ty — frånsett att de eventuella naturliga
konjunkturorsakerna kunna medföra en stegring i arbetets produktivitet ■—
ha arbetsgivarna ju fortfarande för låga räntekostnader, och
arbetarna kunna mycket väl bli delaktiga i vad som sålunda sparas in.
Men om för övrigt alla produktionskostnader stiga, förlora nog
arbetsgivarna i hög grad lusten att belasta kapitalmarknaden i och för
några ytterligare större produktionsutvidgningar, och därmed är
åtminstone en anledning till ökade betalningsmedelsemissioner borta.
Vidare beteckna ju de stegrade lönerna en ökad efterfrågan från
arbetarnas sida, vilket innebär, att förhållandet mellan realkapital
och konsumtionsvaruproduktion närmar sig jämvikten.

Så ha vi den medvetna penningpolitiken. Vid guldmyntfot måste
erforderliga diskontostegringar i regel ganska snart framtvingas, ty
en sänkning av guldvärdet, som beror på stegrad guldproduktion kan
vanligen inte bli så synnerligen betydande, och ett fallande
penningvärde kan nog inte dra guldvärdet med sig särdeles långt, utan att
motverkande krafter göra sig gällande; den industriella
guldefterfrågan stiger, guldproduktionen minskas etc. Och så fort någon
eller några av de ledande guldmyntfotländerna börja hejda
prisstegringen, måste de andra omedelbart tillämpa samma politik, om de
inte vilja äventyra sina guldkassor eller frånträda guldmyntfoten.
Vid pappersmyntfot finns det kanske inte något tvång av detta
slag, men här vill man kanske i stället återvinna värdekonstansen
för dess egen skull, eller också har man någon annan norm, som
man föresatt sig följa. Det gäller kanske att återvinna ett förlorat
guldpari eller att bibehålla ett visst förhållande till någon
främmande valuta, och vill man vara sin politik trogen, blir man ju då
tvungen att söka inverka på penningvärdet. Men skulle
centralbanken verkligen lägga armarna i kors och låta prisstegringen
fortsätta, kan det gå så långt, att landets penningväsen blir fullständigt
oanvändbart. Då kommer allmänheten att ta initiativet, vanligen
genom att använda guld eller säkra främmande valutor, särskilt
såsom värdemätare. Och är man riktigt illa ute, kan det t. o. m.
inträda en partiell återgång till det primitiva bytet utan
betalningsmedel (såsom ju faktiskt i viss mån skedde under kristiden). I
vilket fall som helst slipper man från olägenheterna med det
ständigt fallande penningvärdet.

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free