- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
479

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Rönblom, Hans-Krister: Den politiska personlighetsprincipen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN POLITISKA PERSONLIGHETSPRINCIPEN

479

De reformer, som under ministären De Geers egid fördes igenom,
hade föga med personligheten att skaffa. Censusbestämmelserna till
den nya organisationen och, än mer, den 1,300-gradiga skalan vid
kommunala val, vittna om den krassa och asociala utilitarism, som
vid denna tid var den regerande svenska liberalismens livsluft. Men
redan nu — omkring 1867 — hade personlighetsprincipens tanke
vunnit terräng, och under året för den nya representationens första
sammanträde gjorde dess röst sig hörd. Det var i Adolf Hedins
berömda stridsskrift, hans så kallade "Femton brev".

"Inför den lysande samlingen av svenska folkets utvalde", så
börjar det femtonde och sista brevet, "till vilka jag ’ur skuggan av min
dal’ djärvts ställa mina ord, behöver jag naturligtvis ej citera,
vem det var, som fällde det bekanta yttrandet, att människan är ett
sent begrepp i historien." Med dessa från Geijer hämtade ord
inleder Adolf Hedin den förklaring, vari han ställer upp
"begreppet människa", eller med andra ord: personlighetsprincipen som
politisk maxim.

Hedin, princippolitikern, var hela sitt liv denna princip trogen.
Den hade blivit honom förmer än en sats, den var honom en tro, en
del av hans rättfärdighetskänsla. Allt detta, skriver han i slutet
av sin framställning härom, masten I känna lika bra som jag. ’ Trån
den dag, då I, även i en annan mening, kännen det så som jag, skall
’begreppet mänska’ sent omsider träda inom den verklighetens port,
där det hittills väntat förgäves.’’

Hedin fick icke uppleva den dagen. Han fick dock se, hur en
verklig vänster växte fram: genom rösträttsmötena, folkriksdagarna,
frisinnade landsföreningen, folkpartiet och liberala samlingspartiet,
samt — icke minst — den politiska arbetarrörelsen. Men när
utvecklingen äntligen gått så långt, att den samlade riksdagsvänstern
kunde sätta makt bakom ordet — då var Adolf Hedins livsverk
slut. — I honom kan den moderna svenska demokratismen se sin
store pionjär.

Personlighetsprincipens genomförande i politiken blev en av de
punkter, vilka medgåvo samverkan mellan de liberala och
socialdemokratiska partierna. Eösträttsreformen av år 1909 kom visserligen
ej att gå i vänstersamverkans tecken. Någon principskillnad ur här
förevarande synpunkt kan ej sägas vara för handen mellan den
äldre kommunala röstskalan och 1909 års 40-gradiga;
personlighetsprincipen hade därmed ej förts vidare. Men det demokratiska
genombrottet var närmare än någon av den graderade skalans för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free