Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Rönblom, Hans-Krister: Den politiska personlighetsprincipen - Bernstein, Eduard: Naturrätten och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURRÄTTEN OCH
SOCIALISMEN
Av EDUARD BERN STEIN.
S~\ÅNGT IN I DET NITTONDE ÅRHUNDRADET
BYGG-i de socialismen nästan uteslutande på naturrättslig grund.
c^y Den socialistiska teorins sammanhang med naturrätten är
utomordentligt intressant. Det betonas också av lärde och
skriftställare, som haft att göra med socialismens teori. Man saknar dock
ännu en systematisk historisk framställning därav.
Vad förstår man med naturrätt? I de flesta fall sammanföras
under denna term två helt skilda ting. I tänkandets historia
kämpa två uppfattningar med varandra, vilka likväl båda bära
beteckningen naturrätt: en naiv, ursprunglig uppfattning, som i stället
för ordet ,’’naturrätt’’ bättre uttryckes med "naturlig rätt".
Fransmännen säga också "droit naturel" och engelsmännen "natura!
law", alltså städse naturlig rätt. Begreppet är då härlett från ett
antaget naturtillstånd eller hänför sig till människans natur och är
blott i denna mening naturfilosofiskt. Sedan finnes det emellertid
en vetenskaplig rättsteoretisk uppfattning av begreppet naturrätt.
Den är sammanfattningen av allmänna rättsgrundsatser, som
tillkommit oberoende av den positiva lagstiftningens till tid och rum
vara skäl att än en gäng söka svaret där, varest denna artikel började
— hos Geijer. Det är en geijersk tanke, den, att
personlighetsrättens erkännande befordrar samhällsandans växt, att individens
och nationens utveckling förnuftsenligt gå hand i hand.
Icke tillhöra de vidgade politiska rättigheterna de
samhällsupplösande faktorerna. 1918 års författningsrevision har besannat den
saken, om den nu behövde besannas. Staten är ett dött ting för den,
som ej har meddelaktighet däri. Det gemensamma ansvaret, buret
av alla, som kunna bära, är en makt, som enar och stärker, en makt,
som ger staten ett levande innehåll för alla dess medborgare.
Mens agitat materiam. Vi minnas de orden. Anden ger
materien liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
