- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
484

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Bernstein, Eduard: Naturrätten och socialismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

484

EDUARD BERNSTEIN

växlande principer och bestämmelser, oberoende av yttre inverkan
från maktförhållanden och intressen, genom studium av
lagstiftningens natur och ändamål över huvud såväl som grundbetingelserna
för den mänskliga personlighetens utveckling och människornas
harmoniska samlevnad. Denna kunskap gör anspråk på att visa vägen
för den positiva lagstiftningen och dess vetenskapliga motivering.
Naturrätten i denna mening vill alltså stå över den positiva rätten.
Självfallet kan forskningen blott lösa uppgiften med det prövande
förnuftet och därtill endast om den uteslutande och utan förbehåll
följer förnuftets lagar. Därför har man i senare tid betecknat den
vetenskapligt uppfattade naturrätten med namnet ’ ’förnuftsrätt’ \
Den fastslår vad som blivit av de ursprungliga naturrättssidéerna
under utvecklingens lopp. Men den ger ingen upplysning om vilken
roll naturrätten spelat i historien. Förnuftsrätt kan vara något helt
annat än det, som människorna under århundraden menat med
naturrätt. Däremot kan ingenting invändas mot begreppet
"rättsfilosofi", varunder det andra ingår, ty förnuftsrätten eftersträvar
just den högsta rätten, vill fastställa dess väsen, avgöra vad som bör
vara rätt, den rätt som framgår ur rättfärdighetens idé.

Behovet av en sådan rätt dyker upp, då den positiva rätten
erkännes och kännes såsom orättvis. Instinktivt vädja människorna då
till andra vägvisare för den rätt, som de vilja ha. De åberopa sig
därvid på de mest olikartade faktorer, närmast metafysiska,
översinnliga makter, som även fattas sinnligt; men alltid falla de
tillbaka på en bortom den positiva lagstiftningen stående högre makt,
den kan vara förnuftet, rättvisan, gudomen eller naturen. I följd
därav har denna art av naturrätt en humanitär tendens, den är rätt
för de undertryckta eller på något sätt arvlösa. I vidare mening
är den därmed tillika revolutionär och är därför vanligen officiellt
illa tåld. I historien har den ofta blivit förkunnad av
religionsstiftarna.

Om vi förbigå de orientaliska folken och fråga efter det folk, som
i antiken uträttat mest i fastställandet av natur- eller
förnuftsrättsliga grundsatser, så har det otvivelaktigt varit det grekiska. I den
grekiska filosofien spelade naturrättsliga spekulationer en myeket
betydande roll. Den var en följdföreteelse från de politiska strider,
som utspelades i Greklands högst utvecklade stadsstater, framförallt
i Athen. Anmärkningsvärt är även, att när en dittills erkänd
filosofi blev gendriven eller försummad —ett förlopp som för det mesta
blott i fragmentariska krönikor gått till eftervärlden och därför före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free