Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Strand, Sven G.: Ung Ofeg som nietzschean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 SVEN G. STEAND
Mest ingående har Nietzsche sysslat med problemet om gott och ont
i avhandlingen Zur Genealogie der Moral. För hoinom är det
avgörande, om de gängse moraliska värdena ge ett tillskott till eller ett
avdrag från livet; gagnar eller skadar en viss värderingsprincip
livet är den stora frågan. För honom ställde det sig så, att
"slavmoralen’’ segrat över herremoralen, och därpå hade det starka och
sunda livet blivit lidande.
Ola Hansson har accepterat Nietzsches övermänniskoteorier i
största tänkbara utsträckning, ofta rent av i fullständigt
nietzsche-ansk terminologi. Man kan dock inte frigöra sig från det intrycket,
att han ofta stannat på ytan och inte förmått tränga in till sakens
kärna och egentliga innebörd. Han har något för mycket
imponerats av de rent yttre kraft- och maktattityderna. Med synbar
förkärlek låter han Ung Ofeg posera i dessa. Hans
övermänniskaståndpunkt är ganska negativ. Han visar större förmåga, när det
gäller att rasera och förstöra än när det gäller att sätta något nytt
och starkare i det gamlas och övergivnas ställe. Sidorna, som
innehålla kritik och satir, äro betydligt fler än de som ge positiva
uppslag och tankar.
Ola Hansson använder terminologin herren-slaven. I
överensstämmelse med den nyss framhållna negativa utformningen sysslar
han mest med karakteristik av den senare. Därvid spar han
sannerligen inte på kraftorden; tyvärr komma också ofta glåporden till
användning. Det flitiga bruket av dessa tyder på en viss svaghet
i den egna positionen. Glöden och kraften i hans förkunnelse
vittnar dock om en verkligt stark hänförelse, som burit honom.
Ung Ofeg skildras gärna som förföljd av slavarnas list och
avundsjuka. Samma egenskaper framhåller också Nietzsche som
utmärkande för slavarna. Inför herren känna de sin egen ringhet, de
våga sig sällan in i öppen strid utan bedriva ett underminerande
och i längden ödesdigert mullvadskrig. Enligt Nietzsche gick
herremoralen under för slavmoralen genom försåtliga anfall i
skymundan. Slavarnas ögon beskrivas som de sjukas, svagas och
förkrymptas ögon. Orsaken till den i slavarnas ögon uttryckta
rädslan är den att de känna herrens makt och överlägsenhet och förstå,
att framtiden tillhör honom. Ola Hansson ansluter sig till tron på
utvecklingen fram mot den högsta produkten, övermänniskan. Fastän
han själv inte använder ordet, är det den nietzscheanska tanken på
övermänniskan, som framträder i Ung Ofegs visor. Som redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
